Ett fint initiativ har tagits av Linköpings flygplats, som under hösten provar konstutställningar i sina gate-utrymmen. Tidigare fanns inget på dess rymliga väggar, men nu är Monica Mattson först ut med främst blyinfattat konstglas.
Visst känns denna utställning, med sin stiliserade symbolik, arkitektoniskt anpassad för flygplatsscenen. Och visst erbjuder konstnären i sitt flygblad "företagskonst" till leasning, logotype eller särskilda beställningar till företag. Något som inte känns särskilt tilltalande för den fria konstnärsutövningen.
Kvaliteter finnsMen ändå finns i den här utställningen kvaliteter som skulle kunna få flygresenärer, som jag förmodar till stor del består av stressade företagare, att slappna av i ruschen.
Utöver den stiliserade färgglädjen, tänker jag då särskilt på de märkliga sagobilder som Monica Mattson också placerat i sin utställning. Den med pojken som käckt vandrar fram bland hotfulla stenmonster i naturen, och den som återger ett vitskimrande, kanske döende, par i stadscivilisationen, framför ett färgstarkt groende äpple. Dessa målningar visar ett fördjupat konstnärskap som Monica Mattson borde utveckla vidare.
Imponerande satsningMark Rotko avbröt på sin tid ett flermiljonsuppdrag i en restaurang för Seagram Building, eftersom han hade funnit att ingen av de stressade företagarna tittade på hans skapelser.
Vi får hoppas att utställarna på Linköpings flygplats inte är lika känsliga. I alla händelser är jag imponerad av att flygplatsen nu vill satsa på bildkonst i sina miljöer.
LARS-OLA JOHANSSON