Det må vara uppfriskande med en kvinnlig kriminalinspektör i en testosteronkvävd genre men om vi bortser från det, och de ovanligt otäcka morden, är "Tatuerad torso" en helt vanlig svensk deckare. Det är socialrealism så det skriker om det och bilden av yrket innehåller inte en gnutta glamour. Replikerna har du redan hört och polisstereotyperna är vi bekanta med från andra filmer.
Det enda som gör "Tatuerad torso" unik är mängden obehagkänslor den lyckas skapa. Det är ett bland annat ett obehagligt svagt manus. Ofta obehagligt dåligt skådespel och obehagligt klyschigt. Men ibland är det bara obehagligt, precis som en nagelbitande thrillerdeckare med inslag av nekrofili och otänkbart skrämmande mord ska vara. Men som vanligt när det vankas svensk deckare blir det bara tv-film av rasket. Och vem vill betala en dryg hundring för något som borde visas gratis på tv?
Karin Larsson