CC
Poliser? Kärlek? Vänskap? Otrohet? Invandrares situation? Mobbning? Relationen mellan far och dotter? Nämn ett vanligt tema i en dramakomedi och jag lovar att det finns med i "Se upp för dårarna". Helena Bergströms regidebut är så fullsmockad med sidospår och historier att den slutar som en enda röra.
Från första andetaget tar berättelsen fart och håller sprinterhastighet igenom hela filmen, utan att stanna till och fördjupa en enda historia. Det är synd för vissa väcker intresse. Det är kul att följa två kvinnor som söker till polishögskolan. Det är beklämmande att se en invandrad hjärtkirurg som tvingas jobba som tunnelbaneförare. Det är spännande att följa utvecklingen i filmens kärlekshistorier. Men det är omöjligt att begripa vad Helena Bergström vill säga med filmen.
Skådespelarna gör ett bra jobb och är helt okej i sina roller. Framförallt Rakel Wärmländer och Nina Zanjani, de två kvinnliga huvudrollsinnehavarna, fastnar i minnet
Problemet är att vi bara får en grund översikt av en mängd olika konflikter. Handlingen lider också svårt av brist på trovärdighet. Speciellt när minideckare och klichéartade skurkar blandas in i historien. Det gäller också slutet då man bara kan himla med ögonen över hur enkelt och tillrättalagt allt löser sig.
Karin Larsson