BOK
Bengt Öberg
Tannefors Hembygdsförening. En förändringsman i en förändringstid.
Redaktör: Margareta Öberg
Artemi
En stads utveckling står alltid i relation till dess förmåga att finna och leda fram rent dricksvatten. Detta förhållande har fascinerat mig ända sedan jag skrev min licavhandling om vattensystem i Palestinas järnåldersstäder.
Därför är det med extra stor förtjusning jag läst boken om industrimannen Oscar F F Gyllenhammar; ”En förändringsman i en förändringstid”. För detta är samtidigt en berättelse om den brytpunkt i Linköpings historia då vatten leddes ut till gator och hushåll, strax innan elektriciteten också tog plats i hemmen.
Vi befinner oss således i decennierna runt förra sekelskiftet. Platsen är Tannefors med Vattenledningsbolagets anläggning vid Stångån. Personerna är Oscar Gyllenhammar och hans fru Gunilla. Oscar växte upp i Boxholm under enkla förhållanden. Med en pappa som aldrig erkände hans existens men vars efternamn han ändå tog.
Slutet av 1800-talet var möjligheternas tid för den som vågade närma sig det moderna samhällets maskiner och teknik. Det gjorde Oscar. Hans fru Gunillas uppväxt påminde mycket om den Oscar haft, även hon med en pappa som aldrig medgav sitt faderskap men vars efternamn hon tog.
Den nya familjen kom att bo i maskinistbostaden i Tannefors där Oscar var övermaskinist vid vattenverket. Berättelsen om Oscar är också en skildring av hur Linköping långsamt växte till modern stad.
Många trådar löpte samman till Oscar som tycks ha burit på en ständig nyfikenhet till teknik och maskiner. Så kom han också att äga cykel, bil, motorcykel och motorbåt.
Oscar blev besiktningsman för stadens åskledare och elektriska installationer och var en tid lärare vid Ljungstedtska skolan. Han tycks även ha varit en föreningsmänniska med engagemang i nykterhetsrörelsen och kyrkorådet i S:t Lars.
Men här kan man märka hans egensinnighet. Eftersom han själv emellanåt köpte en flaska starkt blev Oscar till sist utesluten ur nykterhetsföreningen Veritas. Uteslutningen hade då föregåtts av flera meningsmotsättningar. I kyrkorådet var han först mycket engagerad, vilket dock avtog med åren. Till sist blev han inte omvald, men utan att någon avtackning nämns.
Jag tänker att Oscar var en person som gick sina egna vägar, hade bestämda idéer och ett intresse för tekniken som var svårt dela med något annat. Oscar gick ur tiden 1937. Hans familjegrav finns på kyrkogården med gamla vattentornet som läglig vy.
Tannefors Hembygdsförening har med Bengt Öberg som författare och Margareta Öberg som redaktör gett ut en underhållande och lärorik bok om speciell person i en tid med förändringens vindar. Den innehåller också mycket matnyttigt om Linköping och stadsdelen Tannefors moderna historia. Bra presentbok.