Antony Beevor/Artemis Cooper: Paris efter befrielsen

Historia

Antony Beevor Artemis Cooper

Paris efter befrielsen 1944–49

Historiska media

Den brittiske historikern Antony Beevor, som har blivit mest känd för sina böcker om andra världskriget, har skrivit den nyutkomna boken ”Paris efter befrielsen 1944–49” tillsammans med sin hustru, författaren Artemis Cooper.

Tiden var förstås präglad av krigsslutet, men det var inte bara glädje som människor kände den där fredsdagen i maj 1945. Kvar fanns fortfarande förödelsen efter det värsta kriget i världshistorien.

Boken tar sin början då det gamla och nya Frankrike möts i de tillfälliga regeringslokalerna i Loire långt från Paris. Det gamla Frankrike personifieras av den ålderstignemarskalken Pétain, medan det nya Frankrike representeras av general de Gaulle.

Medan de Gaulle valde att fly landet, stannade Pétain och blev premiärminister för den regering som snart började kallas Vichy-regimen. När den och Pétain föll 1944 återkom de Gaulle med stöd av fransmännen.

För Frankrike blev befrielsen besvärlig främst för att det inte var fransmännen själva som lyckades slå sig ur den tyska ockupationen.

I stället hade det skett genom amerikaner och engelsmän.

Vichyregimen blev dessutom snabbt beskylld för att ha varit alltför undfallande mot tyskarna, och den blev även anklagad för att ha varit nazistisk.

Beevor och Cooper skildrar dessa år främst utifrån den politiska utvecklingen, där de Gaulle är den givna huvudfiguren. Inblickarna i storpolitiken låter läsaren komma ovanligt nära ledare och politiska avgöranden.

Detaljerna är en av bokens verkliga styrkor, där det exempelvis sägs om Stalins ansikte att hans hy var så spänd över kindknotorna att det liknade en mask.

Men vi får också komma tänkare och författare nära.Här figurerar författare som Ernest Hemingway och Simone de Beauvoir.

Däremot tycker jag att Beevor och Cooper kunde ha hållit sig till några stora namn och skildrat konstnärernas situation utifrån dessa. Som det är nu innehåller boken en hel del tröttande uppräknande av olika mer eller mindre kända konstnärer och deras situation under dessa krisår.

Denna anmärkning ska inte avskräcka någon från att läsa denna bok om några betydelsefulla år i Europas historia, skildrad utifrån dess kanske mest betydelsefulla stad.

Och vi får en viktig påminnelse om att det inte bara var Tyskland som fick sår som fortfarande inte helt har läkt sedan krigs-slutet.