Andrzej Tichy: Sex liter luft
Bonniers
SEX LITER FRISK luft i lungorna räcker inte särskilt långt om man befinner sig under vattenytan i badkaret.
Det inser snabbt tonåringen Ivan.
Inte för att det är nämnvärt mycket bättre ovanför vattenytan, snarast tvärtom. Det råder en förkvävande, närmast klaustrofobisk sommarhetta och en intensivt larmande tystnad i det bostadsområde där Ivan står i en lägenhet "första veckan efter", som inledningskapitlet betitlas i Andrzej Tichys debutroman "Sex liter luft".
Första veckan efter vad? Det är ett av bokens många mysterier. Men stämningen är som efter ett kärnvapenkrig eller snarare som efter en hallucinatorisk mardröm. Någonting fruktansvärt har hänt -- men vad? Och var är alla människor?
Ivan försöker orientera sig i den tomma lägenheten där mamman saknas, och i bostadsområdet där alla kompisar och människor plötsligt tycks ha gått upp i rök.
Vid en hastig anblick kan "Sex liter luft" framstå som ytterligare en i raden av mörka barndomsskildringar, skriven av en debutant som känner sina begränsningar och därför med självbiografiska erfarenheter djupdyker i en ung människas brutala uppvaknande och insikt om livets ensamhet.
"Sex liter luft" tillhör dock de lyckliggörande undantagen. Och det beror på att Andrzej Tichy behärskar sina uttrycksmedel med en imponerande självklarhet.
Stilen är vässad, precis, ekonomisk. Romanens knappa tvåhundra sidor är elegant strukturerad i tre alternativt nio delar, där berättelsen återges liksom i spegelbilder, något som för övrigt förstärker den klaustrofobiska stämningen. Berättelsen rör sig obönhörligt fram och tillbaka, som när vågorna slår in och drar sig tillbaka på öde strand.
Imponerande är också hur författaren utan vare tids- eller platsmarkörer -- med undantag av en "guldtia" -- ändå lyckas ge romanvärlden en så distinkt och doftande karaktär.
För man känner omedelbart igen sig, som i en svensk betongförort. Samtidigt skruvar man på sig oroligt. Det alltför välbekanta tycks också rymma schizofrena inslag. Ordning och kaos, bister verklighet och galopperande vansinne -- allt i ett och samma andetag.
Andrzej Tichy är tjugosex år, född i Prag, bosatt i Malmö. Och han är tveklöst en mycket begåvad författare.
Förlåt, glöm det där "begåvad". Andrzej Tichy är författare. Jag skulle bli uppriktigt förvånad om hans nästa bok skulle göra mig besviken.