Sydafrikas regering ville inte få någon martyr på halsen. Därför avrättades inte ANC-ledaren Nelson Mandela efter gripandet 1964 trots gerillakrigföring och uppmaningar till väpnad kamp. Mandela fick livstids fängelse och fördes till Robben Island. Han frigavs under uppmärksammade former 1990.
Det är på Robben Island filmen utspelas, och den berättas ur den vite fångvaktaren James Gregorys perspektiv. En rasist som i det månåriga umgänget med Mandela tvingas att ompröva sina åsikter. I stället växer en ömsesidig respekt fram.
Apartheid är vedervärdigt och Bille August tydliggör detta med små men effektiva medel. Han är ute i ett angeläget ärende, men filmen lämnar mig ändå rätt oberörd. Den är för långsam, för kronologisk, för konventionell.
Intressantast är Joseph Fiennes rolltolkning av Mr Gregory. Hans rapportering om fången får dramatiska konsekvenser och han drabbas av tvivel och dåligt samvete. Diane Kruger, hustrun som desperat längtar efter att klättra socialt, är också bra. Deras omsvängning i apartheidfrågan får symbolisera hela nationens.
Nelson Mandela själv, spelad av Dennis Haysbert, förblir tyvärr anmärkningsvärt anonym filmen igenom. Det bidrar till att den aldrig lyfter.