Två gossar, en frisyr. Det var knappast låtarna som tog Robin Stjernberg och Anton Ewald till finalen, och kanske inte frisyrerna heller. Robins joddelkonster och Ewalds sprattelben och punggrepp bländade tittarna, och det kan man förstås ha olika åsikter om. Det hade varit roligt om Behrang Miris ypperligt glada solidaritetsdänga hade fått spralla ännu ett varv i rutan, och det hade varit kul om Louise Hoffsten hade kunnat fått hjälp av i alla fall någon att blanda upp goss- och gubbdominansen i finalen. Eller allra helst tre: Cookies'n'Beans var värda ett bättre öde än detta.
Det ändå lite uppfriskande i detta var att vi fick se ett Andra chansen-trendbrott. Traditionen bjuder att gamlingar som Jessica Andersson och Thorsten Flinck går vidare från Andra chansen. Nu knep de tre äldsta (kaktrion, Gadd och af Ugglas) de sista platserna.
Det intressanta är nu förstås att blicka framåt mot finalen. Jag vet att jag härom veckan i stundens hetta råkade kasta ur mig att den skulle bli en affär mellan Ulrik Munther och Ralf Gyllenhammar. Jag får krypa i stoftet och revidera mitt tips.
Andra chansens utfall innebär med stor sannolikhet att vi kan räkna bort Munther. Fyra kavajgossar med sug i blicken i en och samma final – de kommer ta ut varandra.
För Louise Hoffsten ser det ljusare ut. När det gäller de äldre rösterna har hon i princip bara Ralf Gyllenhammar att tävla emot (Körbergs buskisgäng kommer bara att dra några enstaka barn- och missnöjesröster nu när nyhetens behag lagt sig), och hon lär säkert samla några poäng genom att vara den enda representanten för sitt kön.
Någon vinst lär det dock inte bli för vårt Linköpingshopp. Där lär Röjar-Ralf i stället gå en hård rock'n'roll-match mot det japanska underbarnet från Sundsvall – Yohio.
Må högst frisyr vinna.