Som litteraturkritiker i Corren har jag haft förmånen att recensera Björn Öijers båda böcker om uppväxten i ett hem där pappan tog sitt liv. Det är berättelsen om de tragiska konsekvenserna, men också om ett samhälle som inte förstod eller tog sig an de anhöriga.
Samma ohyggliga tragedier finns fortfarande i vårt samhälle. Varje år tar cirka 1 500 människor sitt liv i Sverige. Därtill kommer många fler försök till suicid som också är ett ofattbart lidande för individ och anhöriga.
Alfred Skogberg är frilansjournalist som redan gjort ett reportage om detta i Kalla fakta för TV4. Nu kommer han ut med en debattbok i ämnet. Vad är det som gör att människor tar sitt liv? Hur kan vi förhindra det? Varför görs det så lite?
Detta är en välkommen bok i ett viktigt ämne. Inte minst för att Alfred Skogberg gör klart att suicid inte är ett rationellt ställningstagande utan uttryck för lidande, sjukdom och vanmakt. Människor kan hjälpas och suicid därmed förhindras. Likt ett TV-reportage gör Skogberg nedslag lite här och var i detta vittomspännande ämne: Hur och när man talar till den som har tankar ta sitt liv, hur svåra besked lämnas, vilka personer och yrkesgrupper som är i farozonen och vid vilka tillfällen i livet risken är högre. Ibland blir problemen därmed alltför sparsamt analyserade innan författaren hastar vidare till annat tema. Läsaren lämnas tidvis med komplexa frågor som kunde jobbas vidare med.
"När någon tar sitt liv" ska nog mer ses som ett viktigt debattinlägg än en kunskapsbok.