Åke Hodell hyllades på Flygvapenmuseum

Matilda Bengtsson, producent, visar Åke Hodell-utställningen för publiken på Flygvapenmuseum.

Matilda Bengtsson, producent, visar Åke Hodell-utställningen för publiken på Flygvapenmuseum.

Foto: Christer Fällman

Kultur och Nöje2014-02-24 13:34

PÅ PLATS

Hyllning till Åke Hodell

Flygvapenmuseum, Linköping, 22/2

Medverkande: Tomaskören, Bengt af Klintberg, Pär Thörn, Mats Lindström, Mathilda Bengtsson.

Publik: 85–90

Stämning: Koncentrerat uppmärksam med sinne för svart humor.

Runt den uppmärksammade konstutställningen på Flygvapenmuseum har det skapats ett antal kringarrangemang. Den största manifestationen ägde rum i lördags. Och det kom lagom stor publik. En guidad specialvisning av utställningen ”Åke Hodell – från stridspilot till rebellisk konstnär” lade grunden för fortsättningen.

Tomaskören tolkade och framförde Hodells rytmiska ordljudverk ”igevär”. Ett satiriskt genombrottsverk från 1963 som driver med ordergivningen av Kungliga slottens högvakt.

Den kände folklivsforskaren och författaren Bengt af Klintberg talade om sin vänskap med Åke Hodell (1919–2000) och gav samtidigt en både bred och fördjupad bild av konstnären och tidsstämningarna. Den konkreta poesin, bildcollagen och antimilitarismen går som en röd tråd genom hans gärning.

– Men Hodell behöll sitt intresse för flyget hela livet, trots att han störtade som ung och blev liggande på sjukhus i två år. En sträng översköterska tvingade honom att läsa Dostojevskijs ”Brott och straff”. Det var nog där det började. En moster som arbetade på Trosa stadshotell bad poeten Gunnar Ekelöf att skriva ner några bokförslag till den sjuke släktingen.

Det dröjde ett antal år innan Hodell hittade sitt språk och form. 1960-talets rörelser med happenings, experiment och kritik mot Vietnamkriget passade honom perfekt. Han bodde i en liten etta i Gamla stan, var gift tre gånger och tämligen fattig hela tiden. Ändå gav han ut böcker på eget förlag och var produktiv på en mängd områden.

– Humorn och det politiska engagemanget var typiskt för Åke. Och så älskade han litterära sabotage, betonade Klintberg.

1987 iscensattes en utställning på Moderna museet. Efter sin död sommaren 2000 blev uppmärksamheten än större och Hodells stora betydelse framhölls i artiklar och böcker.

Efter Bengt af Klintberg intog den unge avantgardepoeten Pär Thörn scenen och läste delar ur sin prosapoesi ”Survivalisten”. Den handlar egentligen om hur en ung man drabbad av arbetslöshet och utanförskap blir alltmer desperat och till slut blir terrorist. Diktens slutfaser blir alltmer omformad i Hodells anda av sönderhackad ordljudmassa. Pär Thörn bor i Berlin sedan tre år tillbaka och har redan blivit ett av de stora namnen inom den unga poesin.

Scenen för många konstnärer och musiker som arbetar experimentellt har alltid varit Fylkingen i Stockholm. Där är också Mats Lindström verksam. Han kände och samarbetade med Åke Hodell. Och en av produktionerna visades som ett stort ljudbildspel med titeln ”220 Volt”.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!