Jag sätter mig i läsfåtöljen. Tar fram en ny bok. En roman eller en novellsamling, kanske en diktsamling. Doften av trycksvärta. Lugnet sprider sig. Ett avbrott från den galopperande vardagscirkusen. Egentid. Återhämtning. Terapi. Biblioterapi.
I det skönlitterära läsandet får jag uppleva andra platser, tankar och händelser. Öva mig på att se andra perspektiv. Att det inte bara finns en sanning. Att det finns andra sätt att göra saker på. Läsningen gör att jag glömmer mina bekymmer. Jag kan dessutom få uppleva hur någon löser sina problem.
Är det inte bättre att läsa om ämnet i en faktabok? Visst, där får jag jättebra information, men när jag kan se med en annan människas ögon får jag känna någon annans upplevelse och får en djupare förståelse. När jag får något visat för mig, det som i berättandet kallas gestaltning, kan jag lättare sätta mig in i situationen. Jag får uppleva den inifrån. Fakta och fiktion kompletterar varandra. Information blir begripligare för oss när det sätts in i ett sammanhang. Det är inte för inte som storytelling har blivit så stort inom marknadsföring, teknikinformation och varumärkesbyggande.
Men kan jag inte bara se en film istället? Det kan du absolut, men i läsningen får du ta den tid du behöver, för att förstå, lära dig och hänga med i det handlingen. Du får göra dina egna bilder. Blir medskapare. En sorts fantasiyoga. Fler processer är igång samtidigt i hjärnan och det krävs en högre nivå av koncentration än när du ser en film. Du blir kreativare av att läsa, har studier visat.
Det finns en mängd forskning på ämnet, inte minst när det gäller ungas läsning. Det är något Skolverket tar avstamp i när de, i sina rekommendationer för att stärka elevers språkliga förmåga, menar att läsning har betydelse för alla ämnen: ”Att inte bara kunna avkoda orden, utan att också förstå det man läser och kunna tolka det som inte är direkt uttalat i texten, att läsa mellan raderna, är avgörande för att eleverna ska klara sina studier i alla ämnen”, står tull exempel att läsa på deras hemsida där de skriver om vikten av skolbibliotek.
Raymond Mar, psykologiprofessor vid New York University visar i sin forskning att hjärnan har svårt att skilja på saker den har upplevt och saker den har läst. Det är kanske anledningen till att en läsupplevelse kan vara så stark. Psykiatern och författare. Anders Hansen, känd från sina TV-program om hjärnan och succéboken "Hjärnstar, säger i en intervju att ”Läsning är mitt bästa life-hack, ett sätt att leva många liv!”
En rad positiva effekter med läsning har påvisats, såsom ökad empatisk förmåga, minskad stress med en snabbare insomning, ökad allmänbildning, fantasi och kritiskt tänkande, ett utökat ordförråd och en säkrare stavning, förbättrat minne med en vitalare hjärna. Man har till och med visat att läsning kan minska risken för att utveckla Alzheimers.
Biblioterapi är en terapiform där fokus ligger på läsning av böcker och samtal kring dessa. I Sverige kom vi först i kontakt med begreppet i TV-programmet "Babel", men begreppet myntades redan under tidigt 1900-tal. De senaste åren har biblioterapi i princip blivit en egen disciplin och ämnet är på stark frammarsch. Det finns flera utbildningsmöjligheter och en egen förening, Föreningen för biblioterapi i Sverige, som startades 2021.
”Flitigt läsa gör dig klok. Därför läs varenda bok”, lyder Falsaff Fakirs devis. Så, vilken bok greppar du nu?
Mattias Kronstrand är författare från Linköping