Tiktok gör unga intresserade av Friedrich Nietzsche, Donna Tartt och Sylvia Plath.
Förra veckan uppmärksammade TT den växande Tiktoktrenden "booktok", där unga tjejer lägger upp klipp med boktips. Fenomenet har blivit så stort att flera bokhandlar nu infört särskilda sektioner där de säljer böcker som blivit virala på det sociala mediet.
Trenden är, föga förvånande, ganska ytlig. Djupa analyser och seriös kulturkritik hör inte hemma på den dopamindrivna appen. I stället varvas boktips i stil med ”Böcker för dig som vill se ut som den snygga, mystiska främlingen i en film” med inspiration på hur man får rätt boktjejsstil. Rött läppstift, en stickad cardigan och en rykande kopp matchalatte framställs som minst lika viktigt som själva böckerna.
Det kanske sticker i ögonen på en äldre generation litteraturälskare som ser sitt eget intresse för böckerna som något mer genuint. I ett gammalt avsnitt av podden ”En Varg söker sin podd” provoceras serietecknaren Liv Strömquist och författaren Caroline Ringskog Ferrada-Noli av att de unga tjejerna förminskar böckerna till en accessoar. Litteraturintresset ska handla om själva litteraturen och inte om någon estetik, menar de.
Det är lätt att skönmåla sin egen ungdom och de incitament man själv hade för att börja ägna sig åt det man sedan i vuxen ålder ägnar sig åt. Men jag tror att booktok egentligen säger något om allas vår relation till litteraturen.
Jag har ibland själv tvivlat på om mitt litteraturintresse är "på riktigt". Det är ett ganska märkligt tvivel med tanke på att jag har en examen i litteraturvetenskap och ägnar en stor del av min fritid åt att läsa. Det borde säga sig självt att något man frivilligt ägnar så mycket tid bygger på genuint intresse.
Ändå har jag ibland drabbats av känslan att mitt litteraturintresse är lite fult och falskt. Jag var ingen bokslukare som läste alla klassiker i högstadiet. När jag började läsa böcker på allvar i gymnasiet var min främsta motivation att det kändes coolt att vara en "litteraturtjej". Jag köpte en svart polotröja innan jag hade läst Tolstoj. Än idag drivs jag ibland av läsningens ytliga aspekter. Jag köper gärna böcker i stället för att låna, inte för att jag egentligen behöver äga böckerna, utan av den ytliga anledningen att en fullproppad bokhylla är en snygg inredningsdetalj. Och om jag ska vara ärlig kan jag nog fortfarande vara så fåfäng att jag njuter lite av att se mig själv utifrån när jag läser någon fin bok.
Jag kan ta gift på att även etablerade kulturpersonligheter, som Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli, någon gång njutit av bilden av sig själva som just etablerade kulturpersonligheter. Och även de med en doktorstitel i litteraturvetenskap har väl någon gång iscensatt sitt liv och valt att matcha läppstift med forskningsområde?
Mer autentiska än så är vi väl inte vi människor?
Men läppstift och en fotosession med sin snyggaste bok försämrar inte kvaliteten på läsningen. Intressen är sällan helt rena och det performativa och det autentiska är inte varandras motpoler. I stället kan de ytliga och de djupa drivkrafterna verka på samma gång. Vi kan läsa samtidigt som vi iscensätter oss själva som "någon som läser". Ett bokinköp som görs för att imponera på en beläst crush, kan leda till en läsupplevelse lika god som någon annan.
Många av boktipsen på Tiktok kretsar nu kring genrer som traditionellt klassas som fulare litteratur. Det är ungdoms- och feelgoodböcker som fyller flödena. Det är inte fel att läsa de genrerna. Men den som ändå oroar sig över hur Tiktokgenerationen ska få tillgång till kvalitetslitteratur kan glädja sig över trenden ”Hot girl books”. Där tipsas det om att posera med böcker av författare som Sylvia Plath, Gabriel García Márquez och Friedrich Nietzsche för att få till den rätta sexig-intellektuell-tjej-looken.
Att det ger sexappeal att läsa Sylvia Plath är värt att ta vara på om man värnar om att fler ska ta del av litteraturen. Om skolbibliotekarierna tryckte mer på sådana förtjänster med att läsa, i stället för att lyfta fram torra argument som ökat ordförråd, är jag säker på att man skulle få fler unga att läsa. Tills dess är det bara att tacka tiktoktjejerna för deras läsfrämjande insats.
Det är som tiktokaren Tyra Edin säger till TT:
– Det kan definitivt vara så, att det mest ska se fint ut att man läser. Man kan ju göra det av olika anledningar, men ingenting är fel så länge man hittar läslusten.