Riksåklagare Petra Lundh har begärt att Högsta domstolen ska pröva fallet med den så kallade "snippadomen".
Ordet “snippa” blev avgörande när hovrätten i Västra Sverige friade en man i 50-årsåldern från anklagelserna om barnvåldtäkt. Den tioåriga flickan talade om att mannen hade satt fingret “typ långt inne” och att han kom “in i slidan”. Domarna slog upp ordet i Svensk ordbok där “snippa” definieras som det yttre kvinnliga könsorganet, och inte det inre. De beklagade att flickan inte talade om “vagina” eller “slida” istället som tydligt hade visat att det rört sig kring penetration, vilket i sin tur hade förklarat den åtalade mannen skyldig till brottet.
Visst är det fullkomligt absurt?
En stor del av debatten handlar om hur orimligt det är att kräva att en tioåring uttrycker sig som en gynekolog. “Vagina” och “slida” tillhör vuxenspråk, och “snippa” tillhör barnspråk. Det förstår vem som helst. Ordet används mycket i barnböcker, och syftar vardagligt både på det yttre kvinnliga könsorganet och det inre.
Domen har väckt starka reaktioner på sociala medier, där man protesterat under hashtaggen “#jagvetvadensnippaär”. Två kritiserade nämndemän har lämnat sina uppdrag i hovrätten och i måndags hade riksåklagare Petra Sundh överklagat domen till den högsta domstolen då hon konstaterade att hovrätten har begått flera fel.
Utöver faktumet att tvetydigheten kring ordet “snippa” blev avgörande i domen, så finner jag det även fullkomligt absurt att domarna vänder sig till en ordbok istället för att lyssna på en ung flickas berättelse.
Min uppfattning är att domarna valde att koppla bort sina egna känslor från fallet, och lyda den rättsliga processen med juridisk professionalism till punkt och pricka. Den här metodiken resulterar vanligtvis i en rättvis och opartisk dom. Däremot påvisas den vara bristfällig just i det här kafkaeska fallet då det har uppstått ett tekniskt missförstånd från domarnas semantiska fixering kring ett barnspråk som inte går att översätta till juristspråk utan alternativa kommunikationsmetoder.
Hovrätten hade kunnat använda sig av materiell processledning och be åklagaren förtydliga vad exakt hon menade med “snippa”. Otydligheten hade skingrats genom att exempelvis be flickan att visa var exakt den åtalade mannen rörde henne med hjälp av en anatomidocka.
Som elevassistent åt barn mellan 6 och 11 år känner jag djup sorg och empati för flickan. Barn kommunicerar på flera olika sätt, och räknar alltid med att den vuxna lyssnar och ser engagerat, och tar hänsyn till deras behov.
Ägget Humpty Dumpty förvirrad hjältinnan Alice i Lewis Carrols "Alice i Underlander" genom att löpande omdefiniera orden som det behagar.
Fallet påminner mig starkt om Lewis Carrolls klassiska barnbok “Alice i Underlandet”. I det sjätte kapitlet finner man en scen om språkets tvetydighet där ägget Humpty Dumpty förvirrar Alice genom att omdefiniera orden som de använder i sin dialog. “När jag använder ett ord så bestämmer jag fritt vad det ska betyda”, säger ägget.
Den klassiska språkforskaren Ferdinand de Saussure hade tolkat scenen som en semantisk observation kring hur ett ord kan betyda flera olika saker baserat på vilken kontext det används i. Den tioåriga flickan talar barnspråk för att hon är ett barn, och hovrätten talar vuxenspråk för att de är vuxna. “Snippa” syftar på hela könsorganet för ett barn, men bara yttre könsorganet för en vuxen.
Bristen i kommunikationen ligger i att flickan inte fick förklara vad barn-ordet “snippa” betydde för henne under rättegången. Likt Humpty Dumpty så bestämde domarna istället åt henne vad ordet “snippa” skulle betyda, enligt deras vuxenspråk. De gjorde inget försök till att ta hänsyn till ordets kulturella bemärkelser eller flickans barn-perspektiv. De lyssnade helt enkelt inte på henne.
Visst är det fullkomligt absurt?
Ytterligare så förklarar riksåklagare Petra Lundh att det ställs större krav på domstolen att avhjälpa otydligheter då det här fallet handlar om ett grovt brott mot en 10 årig flicka, där FN:s barnkonvention gäller.
Men med tanke på att hovrätten inte verkar ha förstått det, så får vi också slå upp det, såsom domarna slog upp ordet “snippa” i ordboken:
I artikel 34 i FN:s barnkonvention står det att “barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp”. Och i artikel 12 står det att “Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet”.
Vi måste vara lyhörda och värna barnperspektivet. Annars gör vi inte rättvisa åt barnen.
Lyssna på barnen!
Gift Blessing är litteraturnörd och rapstjärna från Skäggetorp
Gift Blessing är litteraturnörd och rapstjärna från Skäggetorp