När Magdalena Andersson (S) klev upp på scenen och fick en fråga om de juridiska misslyckandena i kampen mot HRV, svarade den före detta statsministern: “Man blir skitförbannad.” GAPF:s grundare, Sara Mohammad, har ihärdigt argumenterat i över två decennier, från Sergels torg hela vägen till politikens epicentrum, i kampen mot HRV. Sådant gör man inte utan att också vara skitförbannad. Efter galan förstod jag precis den känslan.

Enligt Nyamko Sabuni (L), var årets tema för Fadimegalan ”kulturrelativism”. En moralisk attityd som handlar om att förstå och respektera olika kulturella uttryck och sammanhang. I vanliga fall kan detta vara både viktigt och nödvändigt. Men kulturrelativism blir ett hinder när det kulturella uttrycket handlar om Fadimes pappa som mördade sin dotter för att hon valt en svensk pojkvän framför ett kusinäktenskap. Professor Emeritus Yvonne Hirdman kallade detta i sitt tal för en “patriarkal genusordning” som kännetecknas av mäns kontroll över kvinnor. (Jag skriver mer om detta i min krönika på Corren om Fadimegalan 2024 “Hedersvåld handlar inte om islam – utan om patriarkat!”)

Dessa kulturella uttryck får aldrig relativiseras. Istället bör de mötas med kulturobjektivism; ett tydligt ”nej”. Sara Mohammad har stridit som in i helvete för just detta vid varje remissvar till olika departement.

GAPFs uppmaning till de medverkande politikerna i år var att införa ett sjunde jämställdhetspolitiskt delmål specifikt mot HRV. Magdalena Andersson (S) svarade med ett rungande “Ja!” till att hon och hennes parti ställer sig bakom insatsen. Ulf Kristersson (M) svarade däremot klassiskt att han tar frågan på stort allvar och “ber att få återkomma.”

I min senaste krönika i Corren “Min mammas budskap har alltid varit att talet aldrig får tystas” belyste jag hur min mamma, Divine Blessing, öppet berättat i sin självbiografi om de övergrepp hon utsatts för, inklusive en våldtäkt under graviditeten med mig.

Genom min uppväxt fick jag lära mig att sexuellt våld är ett av de mörka kulturella uttrycken i Kongo, som använts som ett vapen i kriget som länge svept över mitt hemland. Min mamma har länge bekämpat det stigma som rör sig kring en kongolesisk kvinna som erkänner sig vara offer för det mycket vanliga våldet. Ett kulturobjektivistiskt “nej”, som låtit lika skitförbannat som Sara Mohammads kamp. 

I ett Facebook-inlägg skriver eventarrangören Alexander Erwik följande:
“Det är en ganska lång resa för GAPF, från Sergels torg till ett fullsatt Berns, med statsministern, justitieministern, jämställdhetsministern, socialtjänstministern [och andra beslutsfattare] på första raden. Jag ser Saras glöd, hennes passion för de utsatta, och jag vet vilket pris hon fått betala och fortsätter betala för sin och andras frihet.”

Jag riktar mig nu till dig som läser: Hedersrelaterat våld står inte långt borta från där du bor.

Den 6 oktober 2022 larmades polis och ambulans till ett familjehem i Motala där en 29-årig kvinna hittades knivhuggen. Kvinnan hade tidigare berättat att hon ville skiljas, och enligt åklagaren var brottet ett hedersmord.

Östergötland behöver en Sara Mohammad – nu.

Gift Blessing är Talang-finalist och läsfrämjare från Skäggetorp.