I vanliga fall är jag försiktigheten själv. Jag vet ju precis vad som blir följden.
Ändå, några sekunders ouppmärksamhet var allt som behövdes. Nu invaderar de mitt liv. De har tagit över min telefon och jag får samtal på samtal, mejl på mejl, från Anders, Tobias, Sofia, Amina, Malik och allt vad de nu heter. Allt för att jag släppte på garden nån minut.
Jag har egentligen ingen ursäkt. Kanske berodde det på att det var tidigt på morgonen och jag var trött. Kanske på att jag kände av årets fattigaste månad lite extra påtagligt just denna gång. Hur som helst gjorde jag det. När det fladdrade förbi i mitt flöde att jag kunde vinna 10 000 i matpengar hos den stora matkedjan så klickade jag på länken.
”Kan vara bra att ha”, tänkte jag. ”Chansen är ju minimal men det kan ju inte skada”, tänkte jag. ”Om man inte vågar vinner man inte”, försökte jag intala mig själv. ”Hur farligt kan det vara, folk gör väl sånt här hela tiden”, argumenterade jag mot besserwissern i mitt bakhuvud.
Så mot bättre vetande fyllde jag i mina kontaktuppgifter. Jag fyllde i mitt telefonnummer och klickade förstrött i några kryssfrågor om mitt liv och leverne. I samma sekund som jag tryckte iväg mitt svar kände jag nånstans att ”ooops, var det där så smart egentligen” men viftade bort oron och tog itu med dagen.
Efter knappt tio minuter började telefonen ringa och den har egentligen aldrig slutat. ”Hejsan Micke, vad kul att du ville vara med. Jag har glädjen att meddela att du gått vidare och nu vill vi erbjuda dig…” eller ”…du är en av dem som är kvar i tävlingen och jag ser att du…” Alla med samma överkäcka tilltal och forcerade trevlighet.
Som tack för min medverkan har jag erbjudits "fördelaktiga" dealar på allt från herrunderkläder, nya banklån och vitaminer till exklusiva tallriksset, tandförsäkringar och ännu mer vitaminer. Allt ”helt gratis”, bara jag betalar X antal hundra kronor i en engångsavgift. Hur många mejl jag fått med diverse undersökningar har jag tappat räkningen på och raderar dem olästa.
Mitt tålamod liknar nu en till bristningsgränsen spänd fiolsträng och jag är onödigt snäsig när jag svarar på ett okänt telefonnummer. Allt är ju mitt eget fel och mitt handlande kan sorteras under samma aningslöshet som när "Ditt år med Google" i samma veva landar i mejlkorgen. Att Storebror ser dig är inte längre bara ett hot. Det är ett faktum.