Nya böcker anländer till kulturredaktionen i en jämn ström. Thrillers, feelgoodromaner, barnböcker. Jag hajar till inför titeln "Tidig bankverksamhet i Sverige under industrialiseringsprocessen 1850–1920". Lika lockande som diktsamlingen "Grus".
Ett stramt svartvitt omslag sticker ut. Boken heter "Kalla bad", och kalla bad är som bekant det hetaste som finns i vinter. Just nu kan boken, som varvar hälsorön med bilder på kvinnor som simmar bland isflak, bli en bestseller. Om ett år misstänker jag att den finns på bokrean (och att en del vinterbadare simmat vidare till nästa hälsotrend).
Bäst som jag står där och öppnar bokpaket dyker min nya chef upp. "Jag läser nya Knausgård, vad läser du?", frågar hon.
Jag drar efter andan. Vad ska en nybliven kulturredaktör svara? Ljuga för självaste chefredaktören eller rakryggat yppa sanningen? Här står jag och tittar roat på formgivning och titlar men har inte läst Knausgård, inte Lydia Sandgren, inget av det man ska läsa.
Hemma på nattduksbordet ligger Kalle Linds bok om Hasse Alfredson, fortfarande. Den är hur bra som helst, men läsningen avbryts ständigt av något annat, mer brådskande: filmrecensioner, Woody Allens självbiografi, lokala författare jag ska intervjua. Läsningen pågår hela tiden men inget av det där man borde läsa blir läst.
Jag säger som det är: jag läser dagstidningar, och ännu mer sedan pandemin bröt ut, på jakt efter kunskap. Det finns så mycket åsikter om vad Sverige gjort fel, men vetenskapen är intressantare.
I december sade läkaren Agnes Wold till DN: "Det är klart att politiken och tidningar drivs av människor som läst statsvetenskap men aldrig biologi. Så man har grundinställningen att allting kan göras med politiska åtgärder". Det tänker jag på varje gång en ledarskribent slår fast vad regeringen gjort fel, eller när Folkhälsomyndigheten dödshotas.
I somras läste jag Albert Camus "Pesten", utgiven 1947 och populär igen. Men den handlar om en hel stad som satts i karantän. Där håller ingen distans och ingen är ensam.
Bokbranschen rapporterar ett uppsving under pandemin, vilket är glädjande, och på tisdag börjar bokrean. Den som är klok kan beställa sina reafynd i förväg och undvika trängsel. Min plan är att köpa Klas Östergrens "Renegater" och ställa den i hyllan bredvid hans övriga samlade verk. Där får den stå tills jag har tid och ro, kanske till sommaren. Det är så det brukar bli.