"Jag erkänner, jag är svag för covers"

Jag erkänner. Jag är svag för covers, åtminstone de som spjälkar upp en gammal, känd låt och presenterar den i ny musikalisk dräkt.

En ny säsong av "Så mycket bättre" drar igång.

En ny säsong av "Så mycket bättre" drar igång.

Foto: TT

Krönika2017-10-21 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Gärna med fokus på texten för att om möjligt ge den en annan innebörd. Och vi lever i en tid som ger stort utrymme för covers, inte minst i TV där TV4:s ”Så mycket bättre” har konkurrens denna höst av två serier med musiktolkningar i SVT - ”Ebbots ark” och ”Folkets musik”.

Så har det inte alltid varit. Jag minns en tid (hej 70-talet, hej 80-talet) när både poppubliken och media - inklusive jag själv - hade fullt upp med att hålla koll på all ny musik. Musikindustrin gick på högvarv och det var spännande att stå mitt i denna strida musikflod och försöka hitta nästa nya stil, nästa nyskapande sound. Glamour rock, disco, punk, new wave, synt och andra trender kom och gick. Ingen tycktes riktigt ha tid med det som hände i går, så gamla låtskatter fick mest ligga och slumra.

Men det fanns undantag. 1973, när David Bowie skaffat sej sminklåda, världen glamrockade som värst och punken väntade runt hörnet gjorde sig historien påmind genom ”American graffiti”, kallad ”Sista natten med gänget” på våra biografer. Filmen blev en formidabel succé och den moderna musikerans första rejäla nostalgikick, för trots att den utspelar sig bara tio år tidigare kändes tiden den speglar väldigt avlägsen. Det gällde i lika hög grad musiken. En publik, som växt upp med Beatles, Led Zeppelin, Elton John och Stevie Wonder fick via filmen stifta bekantskap med tidiga hits från Chuck Berry, Buddy Holly, Fats Domino och deras gelikar. I 70-talets ljudlandskap lät det fräscht och oskuldsfullt och soundtrack-LP:n sålde i jätteupplagor.

Filmen erbjöd de gamla hitsen i original, så det var först i början av 90-talet vi kan skönja starten på dagens covertrend. Då lät MTV artister och band nytolka sin egen musik i lågmäld, akustisk sättning i populära ”Unplugged”. Se det som en reaktion på 80-talets ofta överlastade produktioner, där många instrument trängdes i tjocka ljudmattor understödda av pisksnärtshårda trumljud. Allt det där som i värsta fall dolde att det gömde sej en vacker melodi långt där inne eller en text dömd att förlora i kampen om uppmärksamhet. Många valde också att gå in i studio och spela in sina gamla låtar på nytt, bland andra Sven-Ingvars. Det gav bandet pris på Grammisgalan 1990 där Sven-Erik Magnusson tacktalade och fyndigt konstaterade: ”Dä ä inte lätt å göre covers på sej själv!”.

Karaoke spred sig också över världen vid denna tid och snart var ingen firmafest komplett utan inhyrd sångmaskin och medarbetare som tvingades genomlida kollegors mer eller mindre plågsamma sångförsök. Ig Nobel, det skämtsamma ”alternativa” priset, gav ett år utmärkelsen till karaokens japanske uppfinnare med den underbara motiveringen: ”För att ha erbjudit människor ett helt nytt sätt att lära sig tolerera varandra”.

Karaoke har dock en allvarlig konkurrent idag: YouTube. Många känner sej manade att ta fram kameran och gitarren och riva av en låt av sin favoritartist. De riktigt duktiga skaffar sej på så sätt en publik, som kan vara både stor och spridd över världen.

Covers har även blommat ut i jukeboxmusikalerna, som fick ett genombrott i och med jättesuccén för ”Mamma Mia!”. Teaterscenerna i London och New York fylldes snart av en lång rad musikaler med en artist eller grupps musik som gemensamt kitt. Och på andra konsertscener turnerar än i denna dag med stor framgång cover-artister, ofta under titeln ”A tribute to…”.

Melodifestivalen hakade på covertrenden 2007 när man inledde en årlig tradition med nytolkning av föregående års vinnare. Först ut var Tomas Andersson Wij med sin vackra version av Carolas ”Evighet”. Den inleder månadens låtlista, där du dessutom finner ett gäng lyssningsvärda covers ur senaste årets skörd. Det handlar både om hits från i år - Jason Derulos ”Swalla”, Ed Sheerans ”Shape of you”, och Maroon 5:s ”Cold” - och klassiker från förr. Från 50-talsschlagern ”Mr. Sandman” till hits från Pat Benatar, OutKast, Britney Spears och Rihanna. Och missa inte Pentatonix version av Queens ”Bohemian rhapsody”. Nästan helt och hållet a capella och där till och med gitarrsolot återskapas vokalt.

Kaj Kindvall musikspanar en gång i månaden. Han nås på kaj.kindvall2@gmail.com.

Inbäddningskod:

LÅTLISTA

TOMAS ANDERSSON WIJ - Evighet

MISSY & BLONDE feat. JULIA ROSS - Swalla

ADAM CHRISTOPHER - Shape of you

SNOW CULTURE - Cold

SYML - Mr. Sandman

PENTATONIX - Bohemian rhapsody

OLD SEA BRIGADE - We belong

DENM - Hey ya

BETTI - Toxic

THE KILLS - Desperado

Kaj Kindvall uppdaterar ständigt sin spellista på Spotify. Du hittar listan här!

I takt med musiken

Kaj Kindvall