Hugo Parkfestival slog nya rekord under sin fjärde sommar i Götaparken.
Eldkvarns magiska, stolta och eviga farväl under två kvällar ledde Norrköping in i den fjärde sommaren av Hugo Parkfestival, som slog nytt publikrekord innan den första tonen signerad Molly Hammar ens lämnat scenen.
Det blev en blöt start, men det verkade inte bekymra någon.
Den höga stämningen och känslan nådde också var och en av artisterna på hotellet alldeles intill Götaparken.
"Jag kände hur marken gungande på rummet före och hörde sången... Jag blev faktiskt en smula nervös och funderade över hur jag skulle kunna leverera på den här nivån", sa Benjamin Ingrosso sent i lördags kväll från scenen.
Han gjorde det.
På alla sätt.
Precis som Norrköping.
Vi är fem spårvagnar de här dagarna.
Här är fem egna ögonblick från dagarna i Hugo Parkfestival, som fyller fem år nästa sommar och har tydligen redan en del storslagna planer och tankar på det lilla jubileet.
Succéduon Hooja lyckades, mot sommarens värsta ösregn, bjuda på en show, som fick alla på fötter.
Ovädret över Hooja
"Vad är ni för folk i Norrköping? undrade Hooja från scenen, när succéduon från norr stannade till i Götaparken på sitt jublande, sjungande och dansade segertåg i Sverige.
Svaret.
Inget regn, inget oväder och inga blixt och dunder kan stoppa oss.
Jag kan inte Hooja och var nog hela områdets minst engagerade person där och då (jag hade ju fullt sjå att försöka ta bilder och hålla kameran undan hinkarna av vatten från ovan), men har läst om de två och fascinerats över deras enorma framgång. Där och då blev frågetecknet ett utropstecken och jag tvivlar, helt ärligt, om någon artist i årets upplaga hade lyckats skapa den här känslan och det här trycket i skyfall.
Fel.
Ingen hade gjort det.
En försenad Markoolio fick hjälp av polisen att hitta rätt.
Markoolio och polisen
Klockan var 20.24, när en bil stannade på Slottsgatan längs Stora Teatern. Bakom ratten satt artisten Markoolio, som skulle stå på scenen sex minuter senare inför en sjungande, gungande folkhav på andra sidan av det svartprydda stängslet. Han var sen, men glad. Polisen klev fram, bytte några ord och avslutade med några sköna skratt och "trevlig kväll".
Det försenade flyget från Spanien och problem med hyrbilen skapade puls hos arrangören och musikanterna, men det märkte ju inget av oss.
”Ni såg mig kanske utanför precis. Jag var lite sen. Jag var lite fel, men vänster, vänster, vänster senare så var jag här. Nu kör vi”, sa Markoolio.
Han gjorde det.
Veronica Maggio levererade.
Drottningarna
Miss Li och Veronica Maggio ägde varsin kväll med en låtskatt, energi och passion i absolut bästa klass.
Hov1 inledde med att ta farväl av Götaparken.
Hov1 tog farväl
Husbandet Hov1, som gästat festivalen varje år, öppnade sin spelning på ett lika sällsynt som märkligt sätt.
”Vi har spelat på alla festivaler här hittills, men allt har ett slut. Det är sista gången vi spelar på den här festivalen så låt oss riva istället”, sa gruppen först.
”Vi är alla dåliga på att göra slut, men ber er alla dansa vidare. Tusen tack, Norrköping", sa gruppen sist.
Varför?
Frågan är fortfarande obesvarad.
Benjamin Ingrosso showade och pratade.
"Ingen jävla grädde!"
Benjamin Ingrosso, som är världsberömd i Sverige för sina mat- och musikprogram också, släppte loss från första till sista ögonblick under festivalens sista skälvande timmar. Ett proffs. Det var klass, kvalité och närvaro, när han ett par låtar in i kvällen inte kunde hålla sig och fångade upp publikhavets enda skylt.
Där stod det:
Avslöjandet.
"Emil har grädde i sin carbonara"
”Vi måste reda ut det här… Vi har ju pratat om det. Den där skylten, Emil. Ingen jävla grädde i carbonaran".
Då vet vi.