Bröderna Noel och Liam Gallagher blickar ut över publiken i Knebworth i England 1996, där de spelade för 250 000 fans.
Det finns en tydlig början på mitt liv som jag själv valde att leva det. Jag var 13 år när jag såg sekvensen där Liam Gallagher går in på scen och fimpar en cigg i scengolvet under introt från Oasis live på Maine Road på en laptop i mitt rum. När jag hasade ner till middagen den kvällen hade jag bestämt mig för att starta rockband.
Det skulle visa sig bli svårt. Jag kunde inte spela något instrument och kände inte heller någon som gjorde det. Min klasskompis Josefine var scout och hade en akustisk gitarr som jag fick låna, men i min okunskap reducerades gitarren till en ihålig träbit som lät sämre ju mer jag försökte. Det blev en smärtsam påminnelse om avståndet mellan mig och Maine Road.
Liam Gallagher under konserten på Maine Road i hemstaden Manchester 1996.
Under min uppväxt bodde Siw och Bengt ett par hus längre ner på gatan. Min syster och jag brukade gå dit när vi var ute och flanerade i kvarteret. Oblygt passerade vi in genom järngrinden och upp för trappan till deras ytterdörr där vi turades vi om att trycka på ringklockan tills någon öppnade.
“Vi har fått besök”, brukade Bengt säga när han lotsat mig och min syster in i det grönmålade köket.
Siw letade efter kakor i skafferiet medan Lea och jag satt i kökssoffan och lyssnade på radio. När allt var framdukat fick vi svara på hur det var med våra föräldrar och med mormor och morfar som bodde hundra meter längre ner på gatan. Ibland tog Bengt fram gitarren och sjöng Evert och Cornelis. Sen var det dags för oss att gå hem.
Grannen Bengts tolkningar av Cornelis Vreeswijks och Evert Taubes visor var början på Linn Koch-Emmerys färd mot att bli rockartist.
Det var Bengt som lärde mig att spela gitarr. I min frustration över att inte kunna hantera den lånade gitarren kom jag att tänka på min granne. Jag var tonåring när jag åter satt i kökssoffan två hus bort och blev serverad saft. De första ackorden Bengt visade mig var öppna A och E, klassiska visackord. Sedan visade han mig två nya. När han tyckte att det räckte för dagen tog jag gitarren och gick hem där jag fortsatte öva tills fingrarna inte längre skakade av förvirring.
Linn Koch-Emmery är artist och musiker från Norrköping.
Bengt och Siw dog ett par år innan jag släppte mitt första album. Inte för att jag nödvändigtvis tror att han hade varit stolt eller uppskattat musiken, men jag hade velat gå förbi och ge honom ett exemplar av skivan. För en 13-åring är ramarna av möjligheter och lösningar snävare, det krävs inte mycket men det krävs ofta någon.
Linn Koch-Emmery är artist och musiker från Norrköping