Visste du att en människas hjärta kan synkronisera med ett annat? När man väl börjar fundera är det kanske inte så märkligt. Ligger man alldeles tätt intill en annan människa, eller bär ett litet barn i famnen, kan man i princip höra hur hjärtana dunkar i takt.
Ändå fascineras jag över nyheten om att forskare har upptäckt att hjärtslagen hos hel publik synkroniseras vid en teaterföreställning. De upptäckte också att ju mer i takt hjärtana slog, desto mer lika blev publikens emotionella reaktioner. Vidare såg de att publikens hjärtslag inte var de samma som hjärtslagen hos en annan publik som såg samma pjäs. Magin uppstår alltså mellan individerna i lokalen, inte till pjäsen. En del av teaterupplevelsen kan vi alltså tacka våra medmänniskor för. Tänk ett helt hav av hjärtan som dånar tillsammans, hur fint är inte det?
Jag börjar genast fundera över om forskningen går att applicera på andra publiktäta upplevelser. Hur är det med konserter? Eller bio? En styrka med kultur är just att vi behöver ta oss ut och uppleva den tillsammans med andra (en styrka som ju för sig är skörare just nu med tanke på coronaviruset och smittorisken).
Oavsett det, funderar jag på vad som händer när vårt on demand-samhälle gör att det mesta går att ta del av online och på distans. Nyligen lanserade till exempel Kungliga Operan en strömningstjänst för att nå en större publik. Frågan är, hur starka blir känslorna av strömmad opera? Hur starka blir känslorna utan andra hjärtan i närheten som slår?
Visst, vi har under lång tid både kunnat lyssna på musik och titta på film hemma (och var vi än befinner oss tack vare våra telefoner). Men kanske är det en fjuttigare upplevelse vi tar del av utan att vara riktigt medvetna om det.
Forskning visar att kulturupplevelser stimulerar sinnena och gör att vi mår bättre. Att uppleva kultur har också visat sig berika och öka minneskapacitet, göra så att vi påskyndar inlärning och ger oss en känsla av meningsfullhet och sammanhang. Kanske är det inte så konstigt att kultur kan ges på recept i vissa delar av Sverige. Redan 2012 började man i Helsingborg undersöka om kultur på recept kunde leda till en lyckosam rehabilitering hos vissa patientgrupper.
Tyvärr har många liknande projekt lagts ned eftersom man menar att det inte finns tillräcklig medicinsk evidens. Hallå säger jag. Om nu forskning visar att en teaterpjäs upplevd med andra människor bokstavligen kan få hjärtat att slå i ny takt, vilken annan evidens behövs?