Med vårt hus kom en innehållsrik trädgård och vi är en syrenberså rikare. Samt ett par buskar av okänd art, tre körsbärsträd, äppleträd, plommonträd, päronträd och vad som ser ut att bli en smärre djungel av rabarber.
Det finns en hel del att jobba med så att säga. Men där är jag inte. Jag befinner mig i drömmarnas paradis. Jag har börjat driva upp små plantor. I en låda hamstrar jag frön som väntar på sin tid att sås. Jag drömmer om förgätmigej och små söta gurkor. Egenskördad basilika och jättelika pumpor. Om kvällen ligger jag i sängen och gör listor över möjliga projekt.
Jag har hittat blommor jag inte hade en aning om att de fanns. En av dem är sömntutan. Har ni hört något gulligare? Till utseendet påminner den om vallmon och växer i spretiga konstellationer. Om kvällarna när solen sänker sig stänger sig dess blommor, därav namnet.
Tillbaka till samtiden. Vår trädgård bryr sig inte om Corona. Faktiskt, i går hittade jag min mormor i den. Vi vågar inte umgås som tiderna är, men att ses med några meter emellan utan kramar är möjligt.
Mormor är en äkta växtgäri, den nya benämningen på odlingsintresserade tjejer. Det var henne jag ringde om råd när jag en morgon vaknade och fick se att sambon massakrerat vårt äppleträd. I all välmening så klart, men inte blev det bra för det. Dålig som jag ibland är på att vara pedagogisk, väckte jag honom med skrik och svordomar. Sen for jag ned för trappan gråtandes. Väldigt dramatiskt. Det ska väl tilläggas att jag är gravid (hurra!) och känslorna kan titt som tätt befinna sig all over the place.
Åh ljuva vuxenliv. Om man är sugen på att pröva sin kärleksrelation kan man alltid köpa ett hus med trädgård. Som vanligt tar jag tillflykten till böckernas värld och i påskägget i år får min älskling en bok om hur man beskär träd och buskar.
Själv ska jag dyka ned i litteraturvetaren Isabel Krantz ”Talande blommor. Blomsterspråkets ABC”. En flora där hon utgår från en film eller en bok och väver samman dem med blomstervärlden. Bland annat får man lära sig mer om luktärternas betydelse för Virginia Woolfs Mrs Dalloway och varför den lyxprostituerade Kameliadamen, fem av månadens dagar byter ut sina vita kamelior i logen mot röda.
Vem vet. Till nästa år kanske jag kan bjuda in till en kulturvandring i min trädgård där kulturreferenserna regnar tätt mellan blomster och blad!