Friends Arena är, till vardags, vår egen Nationalarena för fotboll, där vi sett Zlatans 4-verkeri i invigningsmatchen mot England 2012, blågula VM-drömmar få liv och IFK Norrköping göra fyra mål mot AIK på en smått overklig halvtimme 2020.
Ikväll, lördag, är det musik det handlar om.
Det spelar ingen roll.
Det blir spel mot ett mål.
Det är Loreen mot världen.
Loreens comeback på Sveriges största scen var inte alldeles given. Har du en gång, som Loreen, vunnit hela kalaset och skapat ny historia i den här eviga och bubblande "melloyran" med sin imponerande och oslagbara "Euphoria" 2012 är det förståeligt om hon tvekade inför sitt "ok" det här året. När hon väl landade i sin "Tattoo", skruvade lite på texten och skapade sitt magiska nummer, som är så mycket "loreenskt" väsen det kan bli över det, har Sverige ett resultat och en vinnare här.
Vi kan inte åka till Liverpool utan henne i maj.
Det har gått ett par veckor från Malmö – och det sällsynt fåniga sabotaget mitt under Loreens nummer, när vi sätter oss i ett, den här eftermiddagen, öde Friends Arena i ett snötäckt Solna i väntan på finalen. Artister kommer och går på scenen, levererar sina nummer både två och tre gånger på löpande band. Jag tänker tanken, det ska erkännas, att "den här låten kan nog stöka till det en smula och välta den stora favoriten".
Det är möjligt jag fångas av en annan stund och ett annat ögonblick just då, när de norska poptvillingarna och de stora publikfavoriterna i Marcus & Martinus eller Maria Sur, som ständigt bär med sig sin historia från Ukraina, får sina tre minuter på scenen och tar över tankarna.
Men, och det är viktigt, varken "Air" eller "Never give up" är "Tattoo".
De är inte det.
Marcus & Martinus kan dansa och sjunga sig till en pallplats, men de två verkar en smula tagna av stundens allvar med så mycket i potten. De måste vässa sitt nummer om de ska kunna skaka favoriten en smula. De har det i sig. De måste visa det.
Maria Sur har växt in i "mellocirkusen" de här veckorna och känns självklar på Sveriges största scen med ett större självförtroende, starkare och vassare röst och en mäktig kör i bakgrunden.
Att en helt annan refräng – hela finalens refräng – hänger sig kvar, likt ett öronplåster, ut i vinterstaden och Theoz "Mer av dig" går på repris kan ge en vink om en hygglig östgötsk kväll i arenan.
Femma?