Poeten och samhällsmedborgaren Adam Zagajewski tar ton

Polens mest internationellt erkände författare, Adam Zagajewski, skriver politisk dikt igen efter det valet och den nya regeringens lagar mot demokratin.

Mot nobelpriset?
Polske poeten Adam Zagajewski är en ständig Nobelpriskandidat.

Mot nobelpriset? Polske poeten Adam Zagajewski är en ständig Nobelpriskandidat.

Foto: Joakim Blomqvist

Kraków2016-03-06 11:58

Den 18 januari 2016 publicerar Dagens Nyheter en nyskriven dikt av Adam Zagajewski – översatt av Anders Bodegård – ”Några råd till den nya regeringen”.

”Vi har en ny regering.

I regeringen ingår flera klartänkta ministrar.

En av våra ministrar talar engelska.

Vår nya regering har med kraft tagit sig verket an.

Tyvärr är den inte beslutsam nog i ett läge där det alltjämt finns så många oförbätterliga

liberaler; i somliga städer är de rentav flera till antalet än gammaldags katolska familjer.”

Dikten väcker reaktioner bland polacker, både i Polen och i Sverige.

Vrede och förtvivlan

Jag ska träffa poeten, essäisten och nobelpriskandidaten Adam Zagajewski och prata om Polens politiska och poetiska affärer.

– Två saker gjorde att jag skrev ”Några råd till den nya regeringen”: Vrede och förtvivlan, säger han och pekar på en kopia av dikten från DN.

– Det är nästan som om jag återvänt till min ungdomspoesi. Då skrev jag politiska, lätt ironiska dikter mot den kommunistiska regimen. Sedan slutade jag med det på 80-talet för jag ville utforska andra saker. Men när de nya dikterna översattes till svenska och andra språk tolkades de som att de hade politiska undertoner.

– Fast en del av mina vänner tycker inte om när jag blir mer programmatisk. ”Det är inte riktigt du när du skriver så”, säger de. De gillar mer min elegiska sida, säger Adam Zagajewski och skrattar.

Allt annat han skriver just nu är den Zagajewski som hans vänner och läsare känner igen. Men en poet står inte fri från världen.

– Du är också en samhällsmedborgare, säger han.

Men vad bottnar hans ilska och förtvivlan över den nya regeringen, ledd av partiet Lag och rättvisa (PiS), i?

– De har en ny idé om vad staten ska vara, svarar Adam Zagajewski och de är väldigt aktiva när det gäller att transformera staten. Vårt land och våra friheter har tagits ifrån oss.

Många är häpna över denna transformation, som var något PiS låg lågt med i höstens valrörelse. Även internationella bedömare har blivit överraskade av den politiska utvecklingen i Polen som har betraktats som ett föredöme i Europasamarbetet.

– Det är en väldig komplicerad fråga som inte bara har ett svar. Polens befolkning är delad och jag tror att det är en uppdelning som, till viss del, går långt tillbaka i tiden. Före andra världskriget fanns ett litet fascistiskt parti i Polen. De fick aldrig något inflytande men nu tycks det som en del av deras idéer träder fram på nytt, säger han.

Samtidigt är han noga att påpeka att detta långtifrån är den enda förklaringen och säger tydligt att han inte vill kalla den nya regeringen för fascistisk.

– Nej, de är konservativa och nationalistiska och katolska. De vill att deras konservativa katolicism också ska genomsyra staten. Men människor sätts inte i fängelse. Vi har fortfarande många av våra friheter kvar.

Det finns också en kulturell klyfta i Polen. I städerna finns de västorienterade, välutbildade och moderna. På landsbygden de som stannat kvar och är värdekonservativa och som har fått det svårare trots Polens remarkabla ekonomiska tillväxt.

– Fast det är också bara en förklaring bland många, säger Adam Zagajewski.

Historiens ständiga närvaro

I Polen är historien alltid närvarande – och aldrig avslutad. Hur ska man annars tolka diskussionen om Lech Walesa, den forna ledaren för oppositionsrörelsen Solidaritet, mottagaren av Nobels fredspris och före detta president. Varenda tidning har honom på omslaget, fast det handlar om gamla händelser: var Walesa informatör hos den polska säkerhetstjänsten på 70-talet under kodnamnet ”Bolek”?

– Walesa, en verklig Shakespearekaraktär, skrev förmodligen under de där papperen som nu visas fram. Men det förminskar honom inte. För han förändrades och blev en hjälte i Polen och internationellt. Det är hans förvandling som är miraklet, menar Adam Zagajewski och låter inte denna diskussion rubba hans lugna framtoning.

Egentligen anser Adam Zagajewski att likheterna mellan då och nu är ytliga, men han påpekar att polackerna ständigt lever med en stark känsla för den polska identiteten.

– Delningarna av Polen och att landet försvann från kartan från 1795 till 1918 har fortfarande betydelse. Den nya regeringen driver en konspirationsteori om att landet är belägrat: hotat från EU och väst liksom av Putins Ryssland.

Det var i den andan som Polens nya utrikesminister Witold Waszczykowski gjorde ett famöst uttalande i tyska Die Zeit ”mot en ny blandning av kulturer och raser, en värld av cyklister och vegetarianer, som satsar allt på förnybar energi och bekämpar varje form av religion, det har inget med traditionella polska värden att göra”.

– Det var ett sådant idiotiskt uttalande som alltid kommer att förknippas med honom.

Oppositionell nobelpriskandidat

På bordet ligger en knapp, modell större, med KoD:s logga. Stöder han dem?

– Ja, det gör jag. Min fru och jag var med i en av demonstrationerna i Warszawa. Vi var där i ett annat ärende men drog fördel av det. Det var en god stämning i demonstrationen, och så var där en liten motdemonstration från högerextremister, de var kanske fem stycken och vi var 10 000. Mellan oss fanns massor med poliser. Det såg lustigt ut, för det var som om poliserna skyddade dem, säger Adam Zagajewski och tar upp knappen för att visa den närmare.

Han tvekar om KoD:s framtid och dess möjligheter att bli en samlande oppositionsrörelse till regeringen.

– Det är svårt att bara vara mot saker. För att utvecklas måste man också vara för någonting. Som det är nu är KoD en vakthund, ungefär som Amnesty International, om de kan utvecklas till någonting annat är svårt att säga.

Vi lämnar politiken och går tillbaka till litteraturen genom att helt enkelt lämna det lilla köket och gå in i Adam Zagajewskis intilliggande arbetsrum. Det är väldigt enkelt inrett med bokhyllor fulla, ja överbelamrade, med böcker liksom det lilla bordet. Han slår sig ned i fåtöljen med sin laptop uppslagen i knäet.

Adam Zagajewski berättar att han ska åka till Warszawa i egenskap av styrelseledamot i Zbigniew Herberts stiftelse.

– Vi delar ut ett pris till hans minne. Stiftelsen är privat men prissumman som är på 50 000 dollar kommer från staten. Herbert borde vara en poet som den nya regeringen uppskattar för delar av hans poesi är mycket patriotisk. Men däremot så gillar de inte oss som är med och beslutar om priset. Så det ska bli intressant att se om vi får några pengar i år, säger han.

Skymningen har fallit över Krakow, men i skenet av gatlyktor, ljusdekorationer och de blåa upplysta spårvagnarna syns staden nu i ett annat ljus.

Adam Zagajewski Polens politiska läge

Född 1945 i Lviv, Polen (numera Ukraina) Växte upp och studerade i Gliwice och Kraków.

Debuterade 1972, belades med publiceringsförbud 1976-1989, gick i exil i Frankrike och USA 1982 Återvände 2002 till Kraków Sedan debuten har han skrivit poesi och essäer.

På svenska finns diktsamlingarna och urvalen "Ode till mångfalden" 1987, "Elektrisk elegi och andra dikter" 1993, "Törst" 2003 samt "Antenner i regn" 2011.

Essäsamlingar på svenska: Solidaritet och ensamhet 1988, Två städer 1991 samt I andras skönhet 2015 Har erhållit Neustadtpriset 2004, Samuel-Bogumil-Linde-Preis 2009, European Poetry Prize 2010 Heinrich Mann-priset 2015 och är en ständig nobelpriskandidat.

I Sverige har han mottagit Tucholskypriset 1985 och Tranströmerpriset 2000.

I oktober 2015 gick polackerna till val. För första gången i det postkommunistiska Polen fick ett parti egen majoritet i sejmen, det polska parlamentet. Det var det konservativa och nationalistiska partiet Lag och rättvisa (PiS) som fick 38 procent av rösterna. Valdeltagandet var 51 procent. Ledare för PiS är Jaroslaw Kaczinsky. Han tog inte plats i regeringen utan styr den från sin roll som parlamentsledamot. Efter valet antog den nya regeringen lagar: den satte konstitutionsdomstolen ur spel genom en ny arbetsordning, den reglerade de statliga medierna i syfte att öka den "nationella enigheten" och chefer utses direkt av en minister. Den lagstiftade om ökad kontroll och övervakning av data- och telefontrafik. Cheferna i den statliga förvaltningen ska utses direkt av ministrar och inte bygga på kompetens och meriter. Justitieministern får möjlighet att styra åklagarna i varje ärende.

Lagändringarna väckte omedelbara protester. En ny oppositionsrörelse KOD (Kommittén för försvar av demokratin) bildades i november, höll sina första demonstrationer i december och den 27 februari höll den sin hittills största manifestation i Warszawa. Den har starkt stöd av det tidigare regeringspartiet Medborgarplattformen (PO) som i valet fick 24 procent.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!