Måleri
Pågår till 20 september
En enda mänsklig gestalt uppträder i den här sviten målningar. Det skulle kunna vara någon som har åkt till macken i den norrländska vinterkylan för att fylla ett par bensindunkar till snöskotern. Men det finns en anledning till att inte fler människor fått tillträde. Det är lite karga och på sätt och vis krävande landskap som skildras. Och det är stämningen som miljöerna genererar som är det primära.
Halvt övergivna byggnader, skogsavsnitt som ser ut att ruva på hemligheter, fordon som lämnats åt sitt öde... Allt är utvalt för att skapa den stämning som eftersträvats. "Twin Peaks" tänker jag och får senare reda på att en av målningarna har den titeln. Något av teveseriens förtätade atmosfär ljuder i Randis bilder.
Men det är inte bara attributen som anlägger tonen. Färgbehandlingen spelar en viktig roll. I vissa målningar har tunna skikt lagts på. Där är träden extra taniga och spretiga. På det sättet åskådliggörs de rätt tuffa förutsättningar som erbjuds den som valt att bo och leva på platsen.
Om de här miljöerna hade skildrats på ett lite annorlunda sätt, hade säkert många tänkt att de inte skulle vilja avlägga en visit där. Men i det här fallet, tack vare konstnärens vurm för avkrokar, ensliga bensinmackar och avsides belägna industriområden, välkomnas man som betraktare. Kärleken till motiven är inmålad i det röda staketet, den blå skrotbilen, till och med i röken som stiger ur värmeverket.