Skulptur, video, mixed media
Pågår till 8/11
En högst aktuell, samtidskritisk och levande utställning visas nu på Motala konsthall. Udden vänder sig mot konkurrensen och tävlingshysterin i vår tid. Den andra lika aktuella polen handlar om medberoendets villkor i ett missbrukarhem. Med en sådan uppväxt hur ska man då kunna prestera på topp och vinna segrar? Gustav Skå Jonssons doktorsavhandling ”Det sociala arvet” från 1970-talet skulle kunna läggas som en undertext till rumsgestaltningen.
Assa Kauppi är en alltför insiktsfull och begåvad konstnär för att vilja predika eller basunera ut ett sådant budskap. Hon ger i stället konstnärlig dräkt, kropp och stämningar åt problematiken, ungefär som Susanna Alakoski i romanen ”Svinalängorna” eller Åsa Linderborgs ”Mig äger ingen”.
En uppradad skulpturgrupp föreställer barn som står redo på simbassängens startpallar. Kroppsspråken är olika. En pall står tom. Någon som inte orkat med pressen och kraven? Verkets titel är ”The Race is Over”. Man kan undra om konstnären menar att loppet redan är kört. Uppväxtvillkoren var olika sedan generationer tillbaka. Deterministiskt?
En annan grupp berättar om en håglös liten flicka som sitter på golvet omgiven av några djur. På väggen rullar ett bildspel som handlar om skönhetstävlingar i USA för småflickor. Hemskt egentligen, en träffsäker kritik av ”den amerikanska drömmen” eller mardrömmen, om man så vill.
Ett tredje verk består av fragment av väggtapeter med mönster från konstnärens uppväxthem, som man kan se på några familjefoton i närheten. Tapetmönstren innehåller scannande texter om tystnaden kring missbruk: ”Min far var alkoholist, men min farmors son var aldrig det.”
Utställningen har en visuell helhet, materiell kraft i sin iscensättning och ett skälvande innehåll som svider i samtidsmedvetandet.