Målningar
Utställningen pågår till 22 februari
She is back. Den titeln är man frestad att fästa på Anna-Katarina Hermanssons nya utställning. Visserligen hade hon en dito i Saab Art Gallery våren 2014, men under ganska lång tid kändes det som hon var borta från offentligheten. Bildlärarjobb och annat sög nog mycken kraft. Nu är hon tillbaka med full kraft och ivrig frenesi.
Vi som minns Anna-Katarina Hermansson redan från 1970-talet, kommer ihåg hennes skickliga teckningskonst. Vem kan glömma den monumentala och detaljrika teckningen hon gjorde av predikstolen i domkyrkan.
Sedan fanns det en period med tämligen abstrakt och lite svalt måleri. Men nu är hon bättre än någonsin.
Expressionistiskt och poetiskt på samma gång målar hon natur, djur och stämningar. Mycket färg, ofta lager på lager, lasurer, schumringar växlar med snabba attacker. Allt blir förstås inte lika bra, men jag gillar oräddheten, den dådkraftiga satsningen i anslaget. Inte heller räds hon stora format. Men det vita kan ibland bli kritigt eller gipsartarat, en och annan näckros är nog lite väl insmickrande.
Men stämningarna med årstidsväxlingar är ofta mycket uttrycksfullt och levande måleri. Utsikter över mossar och slätt med horisonter är dramatiska. Och målningarna ”Måne 1,111” är självlysande små masterpieces som självaste Munch skulle gillat. Målningen ”Höst” med sin täta, vilda och konsekventa energi i ockra och rödrosa är suveränt pregnant.
Två djurmålningar måste också framhållas. Vem vågar måla älgar efter alla hötorgsmålare? Jo, Anna-Katarina vågar och på ett fyndigt sätt fångar hon skogens konung som en liten infälld bild i ett hav av skönt vibrerande grönska. Och målningen ”Rävbesök” skulle fått Bruno Liljefors att sukta efter mera. Kolla svansen utanför bildytan.
Antalet målningar uppgår lämpligt nog till ”de aderton” och slutar med ”Omen”. Över lag en inspirerande och vital utställning där själva måleriet som konstform är i centrum. She is back!