Pågår till 25 febtuari
Konstgallerier har en viktig roll som länk mellan konstnärer och publik. I gränssnittet blir konsten till som offentlighet. Nästa steg är konsthallar, samlare, auktionshus och museer. Galleristen bygger kontaktnät och renommé.
Galleri Sander i Linköping är ett bra och seriöst galleri, dessutom mycket vackert som rum mitt i stan. Här kan publiken möta både regionala och nationella konstnärskap. I allmänhet hålls hög kvalitativ standard och även en berömvärd riskbenägenhet i betydelsen att satsa på unga eller oprövade konstnärer.
Men en gallerist måste också ha intäkter. Just nu pågår en ”säljutställning”, d v s en trevlig, vacker och säkert mycket säljbar utställning. Det är ingen dålig konst och den är inte inställsam, men har ändå något av ögon- och lördagsgodis över sig.
Kersti Rågfelt Strandbergs färggrafiska bilder, collografi, papptryck, har två motivkretsar: storskaliga blomblad och glas. Det är dekorativt renodlat utan bakgrunder. Snyggt, skickligt och tjusigt som design, men ger mig inte tillräcklig näring och tuggmotstånd som konst betraktat.
Eva-Mia Sjölins svarta nätskulpturer påminner om kråkfåglar och ger en välbehövlig svärta åt den lättsamma färggrafiken. Tekniken med småmaskiga nätskulpturer leder ju tankarna tillbaka till Barbro Bäckströms (1939-1990) skulpturer i form av kvinnokroppar. Men Sjölins arbeten, visserligen uttrycksfulla, har förstås inte samma sensibla komplexitetsgrad som Bäckströms. Det är alltid svårt att tävla med eliten bland konstens föregångare.