Teckningar
Passagen Lab
Pågår till 12 april
De tre konstnärerna redovisar ett gemensamt projekt som sträcker sig över mer än ett år. Ibland tillsammans, ibland var för sig har de skissat och tecknat vyer och stadsliv i Linköping. Det är ofta intressant att ta del av resultatet när olika konstnärstemperament tagit sig an samma uppgift. Mycket förenar de här tre; sättet att närma sig utförandet, med snabba teckningar av olika situationer och även val av motiv. Men de uttrycker förstås också sina särdrag.
Hasti Radpour är den som varierar sig mest. Ibland, som när hon vill åskådliggöra domkyrkotornens strävan mot skyn, väljer hon att markera med enkla, fina linjer. Andra gånger kan hon med krita driva i svärta på ett handfast sätt. I ett flertal verk har hon frångått skissandet för att åstadkomma mer genomarbetade teckningar, allt efter hur hon vill behandla dokumenterandet.
Elin Redins vägg framstår som mer sammanhållen. Hon har genomfört sitt uppdrag utifrån samma ambitionsbas. Hennes både distinkta och lekfulla linjer passar bra för de situationsskildringar som hon huvudsakligen ägnat intresse. Människors möten och deras kroppsspråk blandas med yttre och inre stadsmiljöer.
Morgan Johansson är en driven tecknare. Här har han satsat på det spontana och skissartade. Morgans bilder är mer berättande än medutställarnas. Även textade dialoger kan ingå för att förtydliga ett ögonblick. Människor figurerar i bekanta situationer. Interiörer är kraftfullt återgivna och sammanfattade med typiska detaljer.