Minnesutställning
Måleri och foto
Pågår till 10 oktober
Anna-Sara Stävmark var elev på Lunnevads konstlinje när hon blev allvarligt sjuk i cancer. In i det sista fortsatte hon med sitt bildskapande. Den aktuella utställningen visar prov på hennes begåvning och bredd som konstnär.
I en serie svartvita fotografier har hon intresserat sig för olika kroppsliga uttryck, till exempel känslan av "det bottenlösa" i ett öga. Ett ögas skönhet framhävs av gynnsamma ljusförhållanden – en kombination som i sig kan intensifiera upplevelsen av oändlighet. Pupillen kan ses som en port in mot ett universum.
I de här fotografierna visar hon också hur en människas skugga kan se ut att leva sitt eget liv. Betraktaren kan fundera över om det var den levande gestalten eller dess skugga som först rörde sig efter att kameran frusit ögonblicket. I fotoserien framgår det vilken talang Anna-Sara besatt beträffande förmågan att se det som tyst ropar på uppmärksamhet.
Fem tuschteckningar har ett lössläppt, lekfullt, expressivt uttryck. Samtidigt består deras tudelade fundament av ett sorgkantat allvar. I viss mån påminner de här bilderna om de som Ernst Josephson gjorde under sin sjukdomstid.
Tre små landskapsmålningar med inslag av collage ger en vink om vad Anna-Sara hade kunnat bidra med om inte ödet velat annat. Det är bilder av uppenbar tidlöshet. De vill inte underordna sig någon geografisk bestämning, vilket sannolikt ligger i linje med konstnärens ambitioner.