Mycket vatten har flutit under broarna sedan Joakim Lindengren kallades "analhumorns mästare och bibliotekens skräck" för sina seriealbum "Krystmarodören" och "Brun utan tvål" på 80-talet eller skapandet av Göteborgs första superhjälte, den bakåtsträvande Kapten Stofil.
Nu ställer han ut sina originalteckningar till serieversionen av den puertoricanska författaren och poeten Giannina Braschis allegoriska roman "United States of Banana".
– Otroligt kul för oss att få hit Joakim. Han är en av förnyarna inom det svenska seriemediet. Det här är utan tvekan Lindengrens Magnum Opus. Än så länge, säger konsthallchefen Lars-Ove Östensson.
Det är onekligen ett mastodontprojekt som Joakim Lindengren ägnat sig åt. Fyra år tog det för honom att fullborda arbetet. Via sin fru, som är översättare, fick han kontakt med Giannina Braschi som föreslog att han skulle göra en serievariant av romanen.
– Folk brukar ju föreslå sånt ibland men jag tog det inte riktigt på allvar men jag gjorde i alla fall några provsidor som jag skickade över och fick klartecken att fortsätta, säger Joakim Lindengren.
"United States of Banana" är en yvig allegori och politisk satir. Huvudfigurer i handlingen är författaren själv Giannina Braschi och hennes vänner Zarathustra, Hamlet och Segismundo som diskuterar sig genom handlingen där Frihetsgudinnan har en central roll i historien om konstens och kulturens frihet.
– I början kände jag att det här verkligen inte var min grej. Jag visste ingenting om relationen mellan USA och Puerto Rico, Giannina ville ha en karaktär som såg ut som Donald Trump men då var han fortfarande okänd för mig men jag tyckte han passade bra i sjömanskostym eftersom han hette Donald precis som Donald Duck, säger Johan Lindengren som också låter sin Donald flirta med homoerotiken hos Tom of Finland.
Han fortsatte och teckna och efter upprepade uppmuntrande tillrop och "keep going" kände Joakim att det var okej att ta ut svängarna ordentligt vilket också märks när man tittar närmare på de otroligt detaljerade blyertsteckningarna på Passagen. Lekfullheten blommar och teckningarna är fulla av referenser till film, populärkultur, världshändelser, konsthistoria och litteraturhistoria. Ju mer du tittar desto mer hittar du.
– Det har faktiskt varit roligt hela vägen, annars hade jag aldrig orkat. Hela boken är också full av en absurd dramatik som gjort det väldigt tacksamt att ta ut svängarna, säger Joakim Lindengren.