Oklart lÀge för nationalskatt

Ska nationalskatten "Batavernas trohetsed" gÄ förlorad för Nationalmuseum och lÄnas ut pÄ obestÀmd tid till Amsterdam? Konstakademiens beslut kan pÄverkas av juridiska oklarheter kring mÄlningen.

MÄlningen "Batavernas trohetsed till Claudius Civilis", av Rembrandt Harmensz van Rijn. Arkivbild.

MÄlningen "Batavernas trohetsed till Claudius Civilis", av Rembrandt Harmensz van Rijn. Arkivbild.

Foto: Jurek Holzer / SvD / TT

Konst2023-10-30 15:45

Den har hĂ€ngt pĂ„ Nationalmuseum i Stockholm sedan 1864, och kunnat beskĂ„das av allmĂ€nheten sedan 1866. Men nu finns det risk för att Rembrandts berömda mĂ„lning "Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” försvinner frĂ„n Sverige för första gĂ„ngen sedan 1700-talet. PĂ„ kvĂ€llen den 30 oktober ska beslut tas av Konstakademien om mĂ„lningens framtid.

– Man schackrar med ett av vĂ„ra viktigaste kulturarv. Det riskerar att bli en kulturskandal som spiller över pĂ„ Konstakademien men ocksĂ„ pĂ„ Nationalmuseum och kulturdepartementet, sĂ€ger Carl-Johan Malmberg, som har skrivit en bok om tavlan och som sjĂ€lv Ă€r hedersledamot i Konstakademien sedan 2016.

Kan bordlÀggas

Carl-Johan Malmberg hoppas pÄ att frÄgan bordlÀggs, eftersom det finns en juridisk problematik kring mÄlningen som inte Àr helt utredd.

– Den donerades i ett gĂ„vobrev 1798 till Konstakademien. Jurister tittar pĂ„ det dĂ€r och det har gjorts en utredning dĂ€r man har kommit fram till att den har ett slags stiftelsefunktion, mĂ„lningen Ă€r i sig ett slags stiftelse. Det Ă€r inte sĂ€kert att Konstakademien Ă€ger mĂ„lningen, det Ă€r snarare sĂ„ att vi förvaltar den, sĂ€ger han.

Karin Sidén, museichef pÄ Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm, Àr en av dem som i ett debattinlÀgg i DN har kritiserat att Konstakademien "inte följer gÀngse kutym" nÀr det gÀller depositioner, utan att man frÄn 2018 började krÀva Nationalmuseum pÄ pengar för tavlan.

– Att en konstinstitution som sĂ€kert har behov av pengar – Konstakademien – krĂ€ver pengar i en sĂ„dan hĂ€r storleksordning frĂ„n en annan konstinstitution som ocksĂ„ har en svĂ„r ekonomi – det Ă€r inte ett sĂ„ lyckat upplĂ€gg att man börjar pressa varandra i ett svĂ„rt lĂ€ge, sĂ€ger hon.

Ointresse

Elisabeth Alsheimer Evenstedt, Konstakademiens stÀndiga sekreterare, har tidigare uppgett för Svenska Dagbladet att Akademien har haft kontakt med kulturrÄdet och kulturdepartementet för att fÄ stöd men att det inte har gett nÄgot.

Vissa av Akademiens ledamöter har uttryckt Äsikten att ett utlÄn kanske kunde rÄda bot pÄ statens ointresse. Men det anser inte Carl-Johan Malmberg.

– Den har varit en del av svenskt kulturliv i tre sekler och enkelt talat: den fĂ„r inte lĂ€mna Sverige.

Per Hedström, tf överintendent pĂ„ Nationalmuseum, har dock inget att invĂ€nda mot att mĂ„lningen lĂ„nas ut till Rijksmuseum i Amsterdam – men i sĂ„ fall bara under en kortare period som tvĂ„ Ă„r.

– Vi har bra relationer med Rijksmuseum och om det görs under en begrĂ€nsad period ser jag inget konstigt med det. Men förutsĂ€ttningen Ă€r att det Ă€r under en klart avgrĂ€nsad tid. Vi vill ju visa den pĂ„ Nationalmuseum framöver, sĂ€ger han.

TT har sökt Kulturdepartementet utan att fÄ svar.

Fakta: "Batavernas trohetsed"

"Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” har hĂ€ngt pĂ„ Nationalmuseum sedan 1864. MĂ„lningen bestĂ€lldes till det nybyggda rĂ„dhuset i Amsterdam och hĂ€ngdes upp 1662. Men bestĂ€llarna var missnöjda med verket, som skulle vara en symbol för den fria republiken, och den stora duken skickades i retur till Rembrandt för att han skulle justera den.

I stÀllet för att Äterplacera den beskar Rembrandt mÄlningen, som ursprungligen mÀtte 5,5 x 5,5 meter. Han sÄlde det centrala partiet till en privat köpare.

Efter ett antal försÀljningar kom mÄlningen i slutet av 1700-talet till Sverige som arvegods. Den deponerades pÄ Konstakademien i Stockholm Är 1780 och hÀngde i mÄlarsalen dÀr konststudenter kunde studera den.

Rembrandts mĂ„lning blev senare Konstakademiens genom en donation 1798 av Anna Johanna Peill, född Grill, änka till herr Henrik Wilhelm Peill.

LĂ€nge hĂ€ngde mĂ„lningen pĂ„ Nationalmuseum utan att det fanns nĂ„got avtal med Konstakademien. NĂ€r museet renoverades lĂ„nades tavlan mellan 2015 och 2018 ut till Rijksmuseum i Amsterdam, National Gallery i London och till Göteborgs Konstmuseum. Men 2018 tecknades ett avtal som innebar att Nationalmuseum fick lĂ„na verket för motsvarande 400 000 kronor per Ă„r.

MĂ„lningens motiv utgĂ„r frĂ„n den romerske historikern Tacitus berĂ€ttelse om batavernas uppror mot de romerska kolonisatörerna Ă„r 69–70, under ledaren Claudius Civilis.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!