Målningar
Galleri Vända Sida
Visas till 4 januari
Det som vid en första anblick karakteriserar den här utställningen är mängden av starka uttryck och den tämligen uppdrivna färgskalan. Båda delarna är utmärkande för Källmans måleri. Han är inte den som lägger vikt vid mer eller mindre petiga subtiliteter.
Det som i viss mån skiljer ut den här samlingen från andra utställningar jag sett av honom är kraften. Själva måleriförfarandet verkar på något vis ha varit mer fysiskt och den känsla av jämnhet och homogenitet som uttrycken skapar tillsammans är anslående på ett sätt som jag inte riktigt noterat förut.
Dag Källman har länge varit politiskt engagerad. Just hans politiska hemvist markeras tydligt i vissa bilder. Men det är inte så att han agiterar med buller och bång. Snarare får den som dröjer vid hans verk använda egna preferenser till att avgöra en inneboende mening. Både människor han sympatiserar med eller kanske rent av högaktar och såna som befinner sig vid den motsatta fronten finns representerade.
Jag har förstås sett långt ifrån allt han har presenterat genom åren. Ändå föreställer jag mig att den här utställningen är en av hans mest slagkraftiga. En del av de gestalter som uppträder är av en sort som de flesta nog inte skulle vilja vara det sista de fäster blicken på innan läslampan släcks för natten. Men här finns också en annan kategori; spännande, avvägda kompositioner som hämtar näring ur rent konstnärliga premisser.