Akvarell, grafik
Visas till 21 februari 2015
Skildringar av djur och natur utgör ett kapitel för sig inom bildkonsten. De rent konstnärliga övervägandena brukar befinna sig på en annan nivå än vad som gäller generellt. Karl Mårtens agerar annorlunda. Det verkar snarare som om han vill tolka fåglarnas väsen. Inte bara framhäva deras yttre, som fjäderdräktens mönster och färger. Som om han återger dem så som de ser sig själva.
Fåglarnas huvuden, i synnerhet ögonen, är återgivna med omsorg. Resten av kropparna har åstadkommits på ett direkt och tämligen impulsivt sätt. Tillvägagångssättet gör att fåglarna verkar ovanligt "närvarande". Kropparna kan uppfattas som underordnade ögonen och det som göms i blicken. Men efterhand visar det sig att det inte är riktigt så enkelt. Från sin utgångspunkt vill kropparna skapa fågelidentiteten. Vingar, vingpennor, klor, bröstbeklädnad bygger fågeln, ger den utrymme. Ögonen kontrar och skickar tydliga signaler om var, i vilken region det beslutsmässiga är beläget.
Det spänningsförhållande som uppstår genom Mårtens sätt att utföra sina bilder, gör dem till något mer än fågelporträtt. Han tillför ett känslomässigt vibrato, sätter fingret på något utöver den allmängiltiga skönheten. Den finns där också, men den beledsagas och utmanas i viss mån av en kärvhet som berättar om att fåglarnas leverne också går ut på kamp för överlevnad. Det oförvägna sättet att lägga på färg harmonierar med konstnärens intentioner.