Målningar, akvareller
Pågår till 25/10
Att Gebbe Björkman är en naturälskare av dignitet råder ingen tvekan om. En stor del av sitt liv har han dedikerat till att skildra djur och natur via olika konstnärliga tekniker. Tusentals timmar har han tillbringat vid Tåkern.
Det är ganska vanligt att personer som är genuint intresserade av konst inte ägnar djur- och naturmåleriet samma intresse som andra genrer. Till en del beror det på att djurskildrare har en tendens att satsa på säkra kort, att de inte lägger så stor vikt vid att överraska inom sina teknikers och genrers möjligheter.
Vid det här laget är Gebbe Björkman en erfaren konstnär, med mängder av utställningar och publika framgångar bakom sig. Jag tycker mig ha märkt att han ändå besitter en vilja att utveckla sitt konstnärskap och inte ge upp tanken på att utvinna mer ur både teknik och motivkrets.
På senare år har de rena landskapstolkningarna tagit över mer och mer. Det skulle kunna handla om att landskapen, med olika ljusförhållanden och årstidsväxlingarnas påverkan, har mer att erbjuda och innebär en annan sorts utmaning, med mer vittförgrenade mysterier att försöka tränga in i. Hans landskap är inte av den inställsamma sorten, även om allmängiltigt vackra vyer förekommer.
Ett par fågelporträtt finns med. Där har bakgrund eller omgivande natur knappt mer än antytts, allt för att kasta allt ljus på en domherre, en kungsfiskare eller en skäggmes.