Fantasiblobbar breder ut sig i Anneli Lindbergs skaparvärld. Det är oregelbundet virkade varelser i olika färger och mönster som lever sitt eget liv. I det lilla rummet hänger de på små utskott i en avskalad trädstam eller prövar olika aktiviteter på golvet. De har alla sina speciella egenheter och aktivitetsbehov, som att leka runt i höstlöv, våldgästa i andras bon eller lägga näsan i blöt. Det beskrivs i en särskild förteckning.
På väggarna finns virkade mönster som inordnats i kompositioner med målad bakgrund eller i små bildbrickor. I motivet "sagodjur" finns, mot bakgrund av grön-gul-okraskimrande akrylfärg, spretiga figurer som kan påminna om allt från hällristade urvarelser till marsinvånare - och i Noppans land svävar ett till synes grinande ansikte över ett gråbrokigt stadslandskap. Det är ingen hejd på fantasin, och det blir ofta spännande kompositioner.
Min favorit är "Vårsprattel". Här svävar en blå-grön, mångarmad varelse med röda accenter över en mindre silverfärgad variant, och i bakgrunden finns den känsligt strukturerade rymden. Den förmedlar en suggestiv djupskiktning.
Snyggt placerade är också alla de sagotrådar som från grafiska blad ingjutits i bildbrickorna, från det sparsmakade till sinnrikt, komplicerade vävar.
Utöver de välgjorda kompositionerna blir jag stimulerad av Anneli Lindbergs fantasieggande inbrott i vår fyrkantigt strukturerade värld. Visst behövs blobbarna - för att vidga perspektivet och mjuka upp vår hårda verklighet.
LARS-OLA JOHANSSON