Göteborgsduon Pale Honey har snabbt nått vissa framgångar, inte minst på P3. De säger sig själva spela minimalistisk rock. Och när konserten kommer igång visar det sig vara en helt perfekt beskrivning – låtarna är riktigt avskalade, ofta är det bara gitarr och trummor.
Det visar sig fungera riktigt bra. Låtarnas innersta väsen blir tydligt, och de håller för den här skärskådningen – Pale Honey är duktiga låtskrivare. De utnyttjar också små medel för att skapa stämningar. Exempelvis en enkel synthmatta eller en koklocka som läggs in här och där.
Men musikens största förtjänst är ändå att den bildar en perfekt bakgrund för Tuva Lodmarks sång. Den går från ett vänt svävande över musiken till något så kraftfullt att det är rent golvande. I de stunderna går det lätt att dra paralleller till Patti Smith.
Tyvärr händer det lite för sällan och det väna tar över och blir lite tråkigt mot mitten av konserten. Emellanåt skitar Pale Honey ner sin musik med rejält distad gitarr. Men också det händer för sällan.
Avslutningen lyfter med "Get this things out of my head", som är rent strålande, och jublet lyfter. Men på det hela är Pale Honey lite för försiktiga. Viss ringrostighet kan spela in – det här var faktiskt turnépremiär för bandet.
Kvällen inelddes av östgötska Dalen som körde en 70-talsartad pop med vissa jazzinslag. Det kan låta mossigt, men de gjorde det så pass bra att det ändå på något sätt blev intressant.