När Cecilia Danell gör musik kallar hon sig A Lilac Decline. I slutet av sommaren blev hennes singel "Sunset song" utsedd till veckans östgötahit i P4 Östergötland.
– Jag skrev sången när vi blev tvungna att flytta från centrala Galway, det var en stressig period och jag sjunger om hur jag saknar att sitta i gräset vid floden med våra vänner, berättar Cecilia Danell.
För någon månad sedan kom hennes andra album, "Shelter from the shadows", med fler lågmälda sånger för vänner av indiepop, lo-fi och shoegaze.
– Sånt som händer i mitt liv filtrerar alltid in i mina sånger. I en av låtarna, "Back to the sea", sjunger jag om sjöfåglarna som brukar rota bland soporna här i Galway, men som har försvunnit ut till havs nu under pandemin. Till och med fiskmåsarna påverkas.
Och bandnamnet? A Lilac Decline betyder "syrénfärgad tillbakagång", men är helt enkelt ett anagram för Cecilia Danell. Musiken är dock en bisyssla.
– Egentligen är jag konstnär. Jag var på konstnärsresidens i Paris i januari och februari, omgiven av folk hela tiden. Det blev som en chock när pandemin kom i mars, och vi hade en ganska strikt lockdown här på Irland när vi knappt träffade några människor, berättar hon.
– Jag var helt inne i jobbet med att förbereda två utställningar och så var plötsligt allting bara borta.
Då passade hon i stället på att färdigställa A Lilac Declines nya album som hon jobbat med en tid. Hon spelade in allt hemma tillsammans med sin pojkvän, Keith Wallace, som också är hennes producent och dessutom driver skivbolaget Rusted Rail.
– På det sättet gjorde vi någonting positivt av tiden när vi var i lockdown, säger Cecilia Danell.
Hon flyttade till Galway på Irlands västkust direkt efter studenten 2004 för att gå på stadens konsthögskola, och sedan har hon blivit kvar.
– Det bor bara 80 000 personer här, men det är mycket kulturevenemang och spelningar, och gångavstånd till allting, berättar hon.
Men hon återvänder hem ibland, och har både ställt ut sin konst i Motala konsthall 2014 och uppträtt med sina låtar i Vadstena. Och i december kommer hon tillbaka igen, om allt går som planerat.
– Jag har vuxit upp i skogarna runt Bona, och mycket av min konst är inspirerad av det landskapet. Jag måste tillbaka dit ibland för att fylla på arkiven och få inspiration till nya tavlor.
