Det är perfekt festivalväder. Het sol och milda, svalkande vindar. Utanför Ica i Hultsfred brukar det så här dags på första festivaldagen redan ringla en lång kö ut på parkeringen. Nu står där ett par tatuerade ynglingar med liggunderlag fastvirade på ryggen och fingrar förstrött på några jordgubbar, men annars finns inget som på något sätt påminner om att det här är skådeplatsen för Sveriges mest anrika musikfestival.
- Färskvarorna hann jag stoppa. Annars hade vi stått här med tusentals färdiga baguetter, säger butikschefen Patrik Gladh när vi träffar honom inne i butiken.
Han är bara en av många näringsidkare i Hultsfred som drabbas hårt av den inställda festivalen.
- Ja, så klart. Det här är vår bästa vecka på hela året i vanliga fall.
Men hoppet lever. Ungefär 20 minuter efter att beskedet om den inställda Hultsfredsfestivalen kom förra tisdagen fanns facebookeventet "Vi som drar till Hultsfred ändå" uppe på nätet. Det var Hultsfredsveteranen Jocke Lindh från Motala som slängde upp det och hoppades få med sig i alla fall några kompisar. I går hade 725 personer klickat i att de skulle delta.
- När jag kom i torsdags var det väl 3-4 tält här. Sen i går brakade det loss ordentligt, säger han och tittar ut över campingens tältsamling med uppskattningsvis ett 70-tal tält och en ansenlig samling ungdomar i bandanas, bara överkroppar och putslustiga tuschtatueringar.
En matvagn har anslutit men inte öppnat och ett gäng bajamajor finns uppe sen en timme tillbaka. Stämningen är stillsam, familjär och god.
Lovisa Negga från Linköping har nyss anlänt till campingen. Hon skulle ha spelat på festivalen med sitt band The Majority Says, och bestämde sig direkt när hon fick beskedet för att försöka ordna en alternativ festival i stället för den inställda.
- Jag har ringt runt till hela Hultsfred. Och det är ju 5000 pers, så det tog ett tag, säger hon och ser lite trött ut.
Även om antalet telefonsamtal är något överdrivet så försökte hon verkligen få till en värdig avslutning på det hela, under namnet "Hultsfredsfestivalens minneskonsert".
Det föll på att miljö- och hälsoskyddskontoret sa nej med hänvisning till brandsäkerheten. Hon tror att polisen hade sagt nej också, om det hade kommit så långt.
- The Ark erbjöd sig att komma med utrustning och allt och spela gratis. Och Håkan Hellström ville också spela. Nu är i alla fall jag här och tänkte väl sjunga lite. Fast jag får inte arrangera något för då hamnar jag i finkan, säger hon.
Lite musik är hon säker på att det blir. Flera mindre band har sagt att de ska komma, och några lokala stå-upp-komiker.
- Det är verkligen synd att vi inte fick göra det ordentligt. Det finns ju ordningsvakter och allt här som redan har betalt och bara sitter och väntar på att få jobba.
Hon får syn på Jocke Lindh och vinkar. De har slagit sina påsar ihop på nätet och har haft en del kontakt under veckan, men det här är första gången de träffas i verkliga livet. Nu kallar de sig Festivalverket och har fått blodad tand inför fortsättningen.
- Det är det här jag vill jobba med, att arrangera saker. Om inte Rockparty tar tag i saken så försöker jag göra det. Det blir ju i jättemycket mindre skala, men ändå, säger Jocke Lindh.
- Jag hoppas att vi håller ihop till nästa år. Det är så spännande att sånt här kan hända på internet. Nu låter jag som en gammal tant, men det är fantastiskt, säger Lovisa Negga.
Läs mer i torsdagens Corren.