Det är lördag den 15 september 1973, för i dagarna femtio år sedan. Gustaf VI Adolf har avlidit, 90 år gammal, och efterträds nu av sin 27-årige sonson Carl XVI Gustaf. Med dessa femtio år är Carl XVI Gustaf den svenske monark som regerat längst. Tidigare rekordet hölls av Magnus Eriksson som var kung mellan 1319 och 1364, alltså i 45 år. Magnus valdes till kung redan som treåring och blev avsatt vid endast 48 års ålder, hade inte det skett hade han blivit en svårare utmanare till vår kung om rekordet. Nummer tre vad gäller svenska regenter är Carl XVI Gustafs farfarsfar Gustaf V som var vår monark i 43 år, mellan 1907 och 1950.
Men ser vi på monarker ute i Europa, har vår kung en bit kvar till Ludvig XIV, solkungen, som var regent i 72 år och även till drottning Elisabeth som hann uppleva 70 år på den brittiska tronen före sin bortgång i fjol. Men Bernadotterna är ofta av segt virke, så det ska väl inte vara omöjligt!
Men hur kom det sig nu att Carl Gustaf efterträdde sin farfar, varför en överhoppad generation? Vi gör en lång tillbakablick.
Gustaf VI Adolfs äldste son hade samma namn som sin far, men för att skilja far och son åt kallades han i familjen för ett annat av sina sex förnamn, nämligen Edmund. Denne arvprins träffar på ett bröllop sin syssling Sibylla av Sachsen-Coburg- Gotha och de blir förälskade i varandra. Bröllopet firas med stor pompa och ståt på hösten 1932 i Coburg. Det är inte okontroversiellt, då brudens far är en övertygad anhängare till Hitler, som året därpå skulle komma till makten i Tyskland. Farfar Gustaf V visar sitt missnöje genom att utebli från bröllopet, far Gustaf Adolf har demonstrativt civil kostym på sig bland alla uniformerade gäster.
Men Sibylla tas vänligt emot i sitt nya hemland och paret kommer att leva ett lyckligt familjeliv på Haga slott. Den ena prinsessan efter den andra föds. Detta skapar en viss frustration i en monarki med manlig tronföljd.
Men så, valborgsmässoafton 1946, föds en arvprins på Haga. Stockholmarna räknar spänt antal skott från Skeppsholmen, ska det sluta efter 42, ja, då betyder det att ännu en prinsessa är född. Men, nej, det kommer ett 43:e, vi har äntligen fått en prins! Två gånger 42 skott gäller för prinsar. En konselj snabbinkallas på Stockholms slott, där Gustaf V berättar att hans nyfödde sonsonson ska heta Carl Gustaf Folke Hubertus och vara hertig av Jämtland. Prinsessan Sibylla kan andas ut, hon har gjort sin plikt, efter 14 års äktenskap har hon fött en arvprins.
Dopet hålls i Slottskyrkan. Fyra generationer framträder; kung Gustaf V, kronprins Gustaf Adolf, arvprins Gustaf Adolf, arvprins Carl Gustaf. Monarkin verkar räddad för lång tid framöver. Kungen har döpts där för 88 år sedan. En hisnande tanke är att då medverkade drottning Désirée, änkan till den förste Bernadotten, Jean Baptiste, Karl XIV Johan, som var en av Napoleons främsta generaler!
Men så inträffar tragedin. Den 26:e januari 1947 störtar ett KLM-plan på Kastrup med arvprins Gustaf Adolf ombord. Samtliga 20 ombordvarande omkommer.
Fadern, kronprinsen, beger sig ut till Sibylla på Haga. Själv hade han vid 38 års ålder förlorat sin första fru och blivit ensamstående far till fem barn mellan 3 och 14 år. Hans svärdotter blir nu ensamstående mor till fem barn mellan 9 månader och 12 år.
Det här är inte bara en katastrof för familjen, utan kan leda till slutet för monarkin i Sverige. Kungen är 88 år gammal, kronprins Gustaf Adolf är 64 år, kommer han att leva så länge att den nio månader gamle sonsonen hinner bli myndig?
Det betyder också att framtiden för en annan medlem av kungahuset får helt andra förutsättningar. På grund av brödernas val av fruar är nu den ännu ogifte prins Bertil den enda kvarvarande arvprinsen av kronprinsens söner. Han kan nu inte gifta sig med sin Lilian Craig, utan får avstå från egen familj, för att stå kvar som arvprins tills Carl Gustaf blir myndig. Men frågan är om den så kallade motorprinsen hade blivit ett slags prinsregent om Gustaf VI Adolf avlidit innan Carl Gustaf blivit myndig. Mycket talar för att den socialdemokratiska regeringen med republik på partiprogrammet då hade försökt förändra statsskicket. Så man kan säga att Gustaf VI Adolf genom att bli 90 år, räddade den svenska monarkin!
Efter några år flyttar Sibylla med barnen från Haga till en våning på Stockholms slott. Somrarna tillbringas på Solliden på Öland. Carl Gustaf växer upp utan en fadersgestalt och med en mor han själv säger inte ha haft någon särskilt nära kontakt med. Den centrala gestalten för Carl Gustaf och hans systrar är barnsköterskan Nenne Björnberg som tjänstgjorde hos kungafamiljen i nästan femtio år.
I oktober 1950 avlider Gustaf V, 92 år gammal. Den 68-årige kronprins Gustaf Adolf blir nu kung, Gustaf VI Adolf. Han har haft 43 år på sig att förbereda sig för sitt nya ämbete.
30 000 personer jublar när den nye kungen kommer ut på balkongen mot Norrbro med den fyraårige sonsonen, nu kronprins, på armen.
År 1953 börjar kronprinsen sin skolgång på en privatskola på Östermalm, Broms skola, där fröken Broms med gammaldags disciplin lär barnen dyrka Gud, Konungen och Fäderneslandet.
Efter sex år på Broms skola väntar en internatskoletillvaro, inte på pappans och farbrödernas Lundsberg utan på SHL, Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk, där han tar studenten 1966. Som examenspresent får han sin första bil, en ljusblå Volvo P 1800.
Carl Gustaf börjar så en militärtjänstgöring, som avslutas med en sjöofficersexamen.
Hösten 1968 läser kronprinsen olika kurser vid Uppsala universitet. Undertecknad ingår tillsammans med honom i en grupp som studerar historia. Vid ett tillfälle föreslår jag en öl på Östgöta nation. Han berättar om det utsatta läget att vara en offentlig person med många blickar riktade mot sig. Synen på kronprinsen var inte så positiv bland journalister, politiker och delar av allmänheten. Man saknade kännedom om och förståelse för hans dyslexi som försvårat hans skolarbete och såg en ytlig person som gillade snabba bilar och att träffa snygga tjejer på inneklubben Alexandra. Kontrasten var stor till farfar kungen som knappast var folklig, men allmänt respekterad för sin seriösa och plikttrogna attityd.
Valborgsmässoafton 1971 fyller kronprinsen 25 år och blir enligt successionsordningen myndig. Farfar håller ett välformulerat tal, där han ger goda råd, men också uttrycker sin övertygelse att sonsonen ska bli en ansvarstagande och pliktmedveten monark.
Men visst kunde kronprinsen fortfarande behöva en tillrättavisning. I en intervju i Damernas Värld säger han att Mao är hans idol! Kanske är inte denne revolutionäre massmördare den bästa förebilden för en framtida svensk monark! Kungen läser artikeln och man kan tänka sig ett allvarligt farfar-sonsonsamtal om denna intervju.
Under hösten 1971 genomdrevs den berömda Torekovkompromissen gällande den ändrade successionsordningen. Man är överens om att monarkin ska behållas, men statschefens ställning ska radikalt förändras. Han ska bli en symbol för riket och enbart ha representativa uppgifter. Hans roll som regeringsbildare tas över av talmannen och han är inte längre högste befälhavare för krigsmakten. Kungen var med andra ord inte längre regent. Det är regeringen, ansvarig inför riksdagen, som styr riket. Statschefens svaga ställning gjorde att statsminister Olof Palme kunde fälla sin berömda replik att monarkin kunde avskaffas genom ”ett penndrag”. Man enades om att dessa förändringar inte skulle genomföras så länge Gustaf VI Adolf var kung, vilket visar den stora respekt man hade för honom.
När det gällde tronföljden ändrades den senare, så att från januari 1980 äldsta barnet, oavsett kön, hade förtur till tronen.
På sommar-OS i München 1972 träffar kronprinsen en person, som kommer att betyda mer för hans framtid än någon annan.
I november samma år avlider prinsessan Sibylla i tarmcancer.
Några veckor tidigare hade Gustaf VI Adolf firat sin 90-årsdag med stor uppvaktning.
Men i augusti året därpå drabbas kungen av magsmärtor och hämtas från sitt sommarslott Sofiero in till Helsingborgs sjukhus. Det visar sig att han har kraftiga blödningar och opereras. Hans tillstånd försämras och kronprins Carl Gustaf och prinsessan Christina – nu rikets första dam efter moderns död – flyger ner från Stockholm. På torsdagen den 23 augusti tillstöter lunginflammation och läget är kritiskt.
Samma dag går en bankrånare vid namn Olsson in på Kreditbankens kontor vid Norrmalmstorg i Stockholm, tar fyra personer som gisslan och begär att Sveriges i modern tid mest berömde brottsling, Clark Olofsson, ska ansluta. De svenska tv-tittarna får nu parallellt följa dramat vid Norrmalmstorg och kungens kamp på sjukhuset.
Den 16 september är det riksdagsval i Sverige. Kvällen före valet ger kungen upp efter fyra veckors kamp. Hans närmaste är samlade kring hans sjuksäng, när döden inträder. Den 90-årige kungen efterträds av sin 27-årige sonson.
På söndagsförmiddagen träffar den nye kungen bland annat statsminister Palme på Bromma flygplats. Dagens val leder till ett oavgjort resultat mellan regering och opposition; 175 mandat mot 175. Statsminister Palme bestämmer då att praxis i ett sådant läge ska vara att sittande statsminister ska sitta kvar. Vi får den berömda lotteririksdagen.
Tre dagar senare avlägger den nye monarken sin kungaförsäkran under en konselj i rikssalen, han förklarar att hans kunganamn ska vara Carl XVI Gustaf, hans valspråk ”För Sverige – i tiden” och titeln ”Sveriges konung”, en stark decimering av föregångarnas ”Med Guds nåde Sveriges, Götes och Vendes konung".
Till skillnad från Charles III i England femtio år senare avstår kungen, liksom sina båda närmaste föregångare, att låta kröna sig. Det kanske inte ligger i tiden – för Sverige.
Som kung visar sig Carl XVI Gustaf ha tagit stort intryck av farfars pliktmedvetna roll. En viss förskjutning kan sägas ha skett från kulturella intressen till teknik – och miljöfrågor.
Sommaren 1976 gifter sig kungen med Silvia Sommerlath, som han träffat på OS i München fyra år tidigare. Året därpå föds prinsessan Victoria, 1979 prins Carl Philip och 1982 prinsessan Madeleine. Carl Philip var under sitt första halvår kronprins, men nämnda grundlagsändring 1980 gjorde att storasyster tog över som kronprinsessa. Kungen tycker fortfarande att det är fel att sonen retroaktivt berövades sin titel, även om han inte motsätter sig principen om kvinnlig tronföljd.
Under åren har kungen gjort några kontroversiella uttalanden. Han vände sig mot det norska ihjälklubbandet av sälungar och sa med adress till den norska statsministern: ”Om inte Gro Harlem Brundtland kan ta hand om sälproblemen, så undrar jag, hur ska hon då kunna ta hand om det norska folket.” Upprördheten blir förstås stor i grannlandet, men säljaktsmetoden blir förbjuden!
Efter ett statsbesök i Brunei, berömde han den enväldige sultanens sätt att möta sina medborgare som ett tecken på ett mycket öppet samhälle. Kritiken blir omfattande, tills man kommer på att UD officiellt beskriver Brunei och sultanens roll på samma sätt, som kungen gjort.
Kungen får mycket positiva omdömen efter sitt personliga tal i samband med tsunamikatastrofen i Thailand. Här framstår han som den samlande kraften för riket, samtidigt som regeringen får mycket kritik för sitt långsamma agerande.
Som ansvarig för prins Carl Philips gymnasiestudier och förberedelser för hans framtida representativa uppgifter, har jag haft förmånen att träffa kungaparet vid olika tillfällen. Drottningen ger ett synnerligen begåvat, kunnigt och engagerat intryck, samtidigt som hon har en stor integritet. Kungen kunde inte ha fått en bättre drottning!
Privat är kungen mer avspänd än inför tv-kamerorna och har en befriande humor. Han har till exempel en kanske oväntad talang som en mycket rolig och fyndig middagstalare.
Med sin pliktkänsla, engagemang och viljan att alltid göra sitt bästa har Carl XVI Gustaf fortsatt traditionen från sin farfar på bästa sätt. Det finns idag all anledning att upprepa kommendörkaptenens utrop för femtio år sedan: ”Leve konungen!”
Ulf Gemsiö är pensionerad gymnasielärare i historia, författare och driver podden "Vi går till historien".