- I mina kretsar var alla så extrema och utlevande. När jag kom hit insåg jag att det var ni som var skogstokiga, så tillbakalutade och coola. Sen dess har jag velat vara svensk, skrattar hon.
Hon hade tagit examen vid Pennsylvanias konstakademi. Som bisexuell lämnade hon östkusten för San Fransisco för att hitta rätt livsluft. Men människan lever inte av luft allena och Erika Lopez kunde inte livnära sig på konsten. Inte ens jobben som serietecknare till porrblaskor lyckas hon rafsa åt sig. Det var då, 1992, som hon av en slump hamnade i Sverige genom en kompis.
- Jag såg Kiki Smith-utställningen på Moderna museet, den där med en massa spermier som såklart inte chockade någon här. Alla svenskar var så avspända inför sex och naket och folk diskuterade manlighet och var pappalediga.
Från det åkte hon hem till San Fransiscos gaykretsar där fjäderboan och lackdräkterna trängdes om uppmärksamheten. Erika Lopez kände sig inte så upphetsad över den där frigjordheten längre. Tvärtom kändes den en aning falsk och polerat medelklassig.
- Ända sen beat-generationen har ju den förment radikala medelklassen styrt kulturvärlden i Kalifornien. Men den där radikalismen ger jag inget för, framförallt inte när jag jämfört med några verkliga superfreaks - svenskarna! Ni sätter upp graffiti-väggar på stan och plockar upp efter varandra i tvättstugan. Det är underligt.
"Pia Sweden"
Efter Sverigebesöket fick hon sitt genombrott med serien "Pia Sweden" där Erika Lopez alla känslor och åsikter vädrades. Den blev en succé i en del glansiga magasin och på det följde andra serier i gaytidningar. Så plötsligt var det en agent som stack ett bokförskott i handen på henne. Hon hade inte en aning om vad hon skulle skriva om, men när en vän gav henne en gammal motorcykel tänkte hon att det är väl lika bra att ge sig iväg och hitta lite inspiration. Så föddes trilogin om Tomato Rodriguez. En mc-åkande aggressiv flata som säljer löspenisar och råkar i trubbel. Tvivla inte på att den är självbiografisk.
- Helt och hållet. Ärligt talat ångrar jag ingenting. Men det var galna grejer den där Tomato gjorde och Erika Lopez skulle aldrig orka sånt igen. Jag gillar att ta det lite lugnare nu, säger hon utan att låta övertygande.
Författandet är motvilligt eftersom det är ensamt och trist. Erika Lopez sjudande energi räcker mer än väl till att samtidigt vara konstnär, serietecknare, performanceartist, komiker och företagaren som säljer penisamuletter och posters. Hon gillar det hela. Allt utom att vara det hon kallas så ofta: En gayikon.
- Kanske har jag något slags ställning i den världen. Men jag är trött på gayvärlden som håller på att bli sån där beige medelklass som jag avskyr. Det var så coolt att vara gay i början av 90-talet och en massa låtsasflator och -bögar strömmade till San Fransisco. Men det var inte på riktigt. Folk hade heterosex i smyg. Gaykretsarna blev sen snabbt mainstream och tråkig. Allt de vill i dag är att skaffa barn och få gifta sig. Jag har svårt att sympatisera med det.
Lever med en man
Faktum är att "gayikonen" Erika Lopez i dag är tillsammans med en man och är less på gayfrågor. Hennes gamla gaygemenskap har splittrats och förvirrats.
- I Amerika är det en trend med lesbiska som äter testosteron och vill bli män. Det är som ett freudianskt skämt om penisavund.
Om Erika Lopez värjer sig mot att etiketteras som gay är det lättare att se henne som radikal. I den avslutande delen om Tomato Rodriguez, "Hoochie Mama. Det andra vita köttet", har hon släppts från ett fängelsestraff och återvänt till San Fransisco. Och som en skildrare av den stan och USA i stort är hon giftig. "Jag såg borgmästaren, Willy Beige, den enda svarta i innerstan- han såg ut som en prydlig liten hallick i bredbrättad hatt och italiensk kostym - hoppa ur sin limousin för att bygga kedjebutiker i det sista svarta bostadsområdet så att mödrarna skulle få livstidsjobb som kassaexpediter för 6,50 dollar i timmen".
Tillbaka i Sverige
Efter 13 år är Erika Lopez nu åter i Sverige. Med konstutställningen "Monster Girl Nightmare" på Dunkers kulturhus som pågår 18 juni till 22 augusti där hennes texter och teckningar blandas vildsint i stora målningar. Som performancekonstnär ses hon den 20 juni på Café Copacabana i Stockholm och på gayfesten Skelve Dager i Oslo 22-24 juni. Hela Tomatotrilogin finns nu utgiven på svenska.
- Sverige var det första land utanför USA som gav ut mina böcker. Ständigt detta Sverige, säger hon och skrattar ännu ett av sina smittande skratt.