Eva älskar loppis och återbruk – så här har hon inrett

När statarhuset Lillgården Fettjestad blev ledigt satte Eva Kampners kreativitet fart. Hon snyggade till det för lyckad uthyrning.

Huset Lillgården Fettjestad är byggt i början av 1900-talet och användes då som bostad för statare, som arbetare på större gårdar, gods och herresäten kallades. Statarens lön bestod av mat och husrum.

Huset Lillgården Fettjestad är byggt i början av 1900-talet och användes då som bostad för statare, som arbetare på större gårdar, gods och herresäten kallades. Statarens lön bestod av mat och husrum.

Foto: Alexzandra Persson

Gammalkil2020-09-27 16:00

Eva Kampner bor i Storgården som blivit omskriven förut efter renoveringen som gjordes med kärlek. Att skapa ger energi, och det riktigt lyser om Eva när hon möter upp utanför statarhuset i Lillgården, eller Lillgården Fettjestad som hon fått lära sig att säga.

– Det finns ett annat Lillgården här i närheten, men det är ju lite roligt att jag redan bor i Storgården. Så då säger jag att det här är Lillgården Fettjestad.

Statarhuset är idylliskt falurött med vita knutar, en svensk sommardröm. Det har två ingångar med boenden på varsin sida och är alltså som två hus i ett, med spegelvänd planlösning. Det möjliggör uthyrning för fler än ett sällskap, familj eller kompisgäng – men också att man kan bo tillsammans som ett större sällskap men i olika delar av huset.

Tidigare var det en farbror som hyrde huset i omkring 40 år, så när farbrorn flyttade ut under våren började Evas hjärna gå på högvarv eftersom det redan var i familjens ägo.

– Jag tänkte: coronatider, två boenden. Perfekt för en barnfamilj och svärföräldrar på varsin sida, säger Eva.

Maken Mats har också hjälpt till med att rusta upp både inomhus och ute på gården. Till exempel så har han byggt en utedusch, så att man kan tvätta av sig med öppet sommarlandskap som utsikt.

– Mats är det bästa som hänt mig, eftersom han alltid stöttar mig med sådant som jag tycker är roligt.

Under de två månaderna som de fixade till Lillgården Fettjestad var kabeldragning med barnsäkring av sladdar en annan av Mats mer krävande uppgifter att organisera. Men han gjorde det för att Eva skulle kunna fokusera på inredningen som hon älskar, och kanske har hon fått ett visst öga för färg och form efter tidigare butiksjobb.

– Att leva lite pittoreskt men ändå mysigt har lockat många under sommaren, berättar Eva som de två kommande dygnen har paxat huset åt sig själv och sina tjejkompisar för riktig tjejfest. 

I vanliga fall hyrs huset ut veckovis.

– Lördag till lördag, säger Eva, som emellan olika gäster alltid tvättar och städar rent hela huset.

– Nu under corona har man ju varit extra noga med att torka av handtag och sådant.

Huvudkonceptet för huset är att verkligen ta sig tid för umgänge. Därför finns ingen tv och i stället har massor av pussel och sällskapsspel lagts ut i de båda vardagsrummen. En "snickeboa" finns också för barnen och böcker finns att läsa för de vuxna, kanske i hängmattan intill.

– Många prylar har jag fått av vänner och bekanta. Annars är så gott som allt loppis och återbruk, säger Eva stolt om inredningen. 

Det enda som, av hygieniska skäl, är nyköpt är sängkläder, täcken och kuddar. I övrigt har Eva flitigt besökt återvinning och loppis i Motala, Kisa och Åtvidaberg. Det dyraste hon köpt är en av vardagsrumssofforna, den gula med röda blommor, för 900 kronor.

– Mycket skänkes också på Marketplace på Facebook.

För att särskilt välkomna de nya gästerna har Eva för vana att baka en sockerkaka och alltid fylla på med nyplockade blommor.

– Det är detaljerna som gör det där lilla extra, säger hon och menar att särskilt de kvinnliga gästerna brukar uppskatta de färska blomstren.

Eva har tidigare i livet varit med om svår sorg som hon bär med sig än i dag, men hon hanterar den på så sätt att hon försöker att se färgerna och ljuset i allt som finns här och nu. Barnbarnen är till exempel ett stort glädjeämne som också trivs kring statarhuset.

– Mommo, jag vill till tojpet, kan fyraåriga Nils säga när han vill tala om för mormor Eva att det är dags för torpbesök.

Särskilt tonåringa gäster brukar inledningsvis vara skeptiska till utedasset, men Eva och Mats gör sitt yttersta för att hålla det fräscht. Han tömmer det alltid både emellan gäster och under veckan som gästerna är där. 

Roliga tavlor och doftpinnar bidrar också till ett gemytligt intryck. Men den största tavlan, med en älg på, tror Eva att ursprungsägaren aldrig hade väntat sig skulle hamna där på utedassväggen.

– Farmor skulle väl vända sig i graven om hon visste, skrattar hon.

De flesta sommargäster har hittills varit stockholmare som hittat Lillgården via Facebook. Ordet om Lillgården Fettjestad har också spridit sig, från vänner till bekanta, och så vidare.

Men något som förvånar Eva är att få gäster hittills har nyttjat trädgårdslandet där färdiga odlingar finns att ta av.

– Titta så mycket grönsaker, säger hon, och ska själv bjuda på lite egenodlat när det vaknas fest till kvällen med de egna vännerna.

Värt att veta: Lillgården

Tio bäddar finns i huset om man räknar med två extra bäddsoffor, men under 1900-talet när huset byggdes kunde upp till 20 personer bo tillsammans.

Statarna som bodde här, var dåtidens arbetare som fick betalt i natura i form av mat och husrum till sin familj. I bästa fall fick statarna även odla lite grönsaker och föda upp djur.

Mats Jonasson är mjölk- och kycklingbonde medan Eva Kampner är kycklingsskötare och personlig assistent. Ekologisk kyckling och nyvärpta ägg finns därför nära till hands.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!