"Det är tveksamt om det gått att göra en sån här bok i andra länder där storklubbarna sitter på sitt material. Här har alla varit otroligt hjälpsamma", säger Torbjörn Andersson som tillsammans med fotografen Edvard Koinberg ligger bakom mastodontverket "Fotbollens kuriosakabinett".
130 år är en lång tid och våra fotbollsklubbar är idag i många fall anrika institutioner. Som kulturarv är dock fotbollen närmast förbisedd och med tanke på att den utgör en stor del av vårt kollektiva minne borde fotbollens anseende kanske vara större.
Det tycker i alla fall Torbjörn Andersson, docent och historiker, vid Malmö universitet, och fotografen Edvard Koinberg som tillsammans gjort boken "Fotbollens kuriosakabinett" om den svenska fotbollens kulturarv i ord och bild. I bokens förord skriver de också om hur viktiga fotbollsframgångar varit för vår självbild och nutidshistoria. De pekar också på det faktum att Sveriges VM-match mot Paraguay i Berlin 2006 sågs av runt 50 000 svenskar på plats och av tre miljoner tv-tittare. "Så många svenskar tycks aldrig någonsin ha befunnit sig utomlands på en och samma plats. Inte ens stormaktstidens arméer nådde upp till den numerären svenskar."
1946 gjorde IFK Norrköping en omtalad Englandsturne där man var obesegrade mot engelska storlag. Till och med den svenska filmvärlden, inklusive poeten Nils Ferlin, skickade ett hyllningstelegram. Här också ett exempel på en tidig match 1906 på Idrottsparken när Mariebergs idrottsklubb var på besök.
På 480 sidor och 900 bilder skildras den svenska fotbollens kulturhistoria från de första stapplande stegen i slutet av 1800-talet fram till en bit in på 1970-talet. Det blir inte bara en bild av fotbollens utveckling utan också av det svenska samhället.
– Jag är förstås i grunden väldigt fotbollsintresserad. Som för många andra i min ålder var det Tipsextra på 70-talet som väckte mitt fotbollsintresse. Då var jag helt besatt av engelsk fotboll. Sen läste jag kulturvetarlinjen och historia. När jag skulle doktorera tog jag chansen att skriva om svensk fotboll. Innan dess var jag inte så vansinnigt intresserad av det. Nu är jag bara inne på svensk fotboll, säger Torbjörn Andersson.
Sleipner är välrepresenterade i Fotbollens kuriosakabinett. Här finns en dödsannons tillägnad IFK Norrköping från en glad Sleipnersupproter efter en IFK-förlust mot IFK Malmö 1930. Storspelaren Tore Keller användes i reklamkampanj för fotbollsskor och Sven "Bubbla" Anderssons matchtröja från ca 1940.
Boken innehåller också en rejäl dos östgötsk fotbollshistoria. Inte bara från en given storklubb som IFK Norrköping utan här finns fotbollsartefakter representerade från bland annat IK Sleipner, Åtvidaberg, Linköping, Boxholm och Ödeshög.
– Sleipner har till exempel varit exemplariska. De har ju en egen historiegrupp som aktivt spårat upp saker. Men alla inblandade har varit extrem välvilliga och hjälpt till. Från minsta småklubb till AIK har alla varit lika lättillgängliga, säger Torbjörn Andersson.
Damfotboll var en ovanlighet i fotbollens barndom men det förekom. Då ofta i form av uppvisningmatcher mot olika s k "gubblag". Som här på Linnévallen i Linköping i samband med Barnens Dag 1922.
Eftersom det är fotbollens tidiga historia som här avhandlas får damfotbollen en relativt undanskymd plats i boken men visst förekom även dammatcher i fotbollens barndom. Dock oftast i form av plojbetonande matcher mot diverse gubblag bestående av fryntliga, rundmagade äldre herrar.
Viljan att som supporter visa sina klubbfärger fanns tidigt och det insåg både klubbar och affärsmän. Här ett tändsticksfodral med IK Sleipners klubbmärke. Troligtvis från runt 1950.
Att fotbollen redan från början var stor i Norrköping råder det ingen tvekan om.
– Ur ett europeiskt perspektiv är ju Norrköping nästan en arketypiskt fotbolls- och industristad. Städer som Dortmund, Manchester och Norrköping är alla typiska fotbollstäder och de står sig väldigt väl över tid trots att de inte är några ekonomiskt dominerande städer.
– Linköping är däremot ett skolexempel på misslyckad fotbollskultur där det funnits många klubbar men prestigen har gjort att försök att slå ihop dem misslyckats. Och hockeyn är ett problem för fotbollen. Det finns egentligen ingen stad som bär framgångsrika lag i båda sporterna och där har ju också damfotbollen tagit sin plats istället, säger Torbjörn Andersson.
Är det nåt speciellt lag du fastnat för under arbetet med boken?
– Man måste bli imponerad av ett lag som Mjällby. Det är 700 invånare i Hällevik ändå är de i allsvenskan med jämna mellanrum och spöar lag som AIK och Hammarby. Samma med Degerfors och Åtvidaberg. De dyker alltid upp igen och så länge vi har 16 lag i allsvenskan kommer sånt att hända.
Tidiga bilder när fotbollen i Sverige var ny. Då kunde det t o m bli ett vykort, som från Idrottsplanen i Boxholm 1909. Just Idrottsplatser var sedan länge ett populärt vykortsmotiv. Kopparvallen 1941. Matchaffischen från 1927 när Åtvidaberg fortfarande hette IF och inte FF.