Heliga Birgitta på Herman Rodes altarskåp från 1400-talet i Salems kyrka.
Matts Övidsson, eller Magister Mathias som han kallades, var lärare vid domkyrkan i Linköping under 1300-talet och utbildad vid universitetet i Paris. Mathias var en betydande författare och lämnade efter sig 1 600 handskrivna sidor översikter och kommentarer till Bibeln. Han vände sig mot tidens logiska och systematiserade teologi och förordade i stället de bibliska texternas poesi som vägen till Gud, en föraning om reformationen.
I sin egen filosofi lyfter Mathias fram hur allt som skapats tycks ha en funktion i en helhet. Regnet ger exempelvis liv åt växtligheten, grönskan äts sedan av djuren som i sin tur blir föda åt oss. Men vi själva då? Det är enligt Mathias vår egen existens mysterium, människan tycks inte ha något uppenbar mening i naturen, i stället är det i det övernaturliga vi finner vår tröst och funktion. Vårt uppdrag är att leva för Gud.
Mathias var lärare och biktfader åt Birgitta Birgersdotter, mer känd som Heliga Birgitta, en av de mest betydelsefulla svenskarna någonsin. Hon föddes utanför Uppsala 1302 som dotter till Birger Petersson, Upplands lagman, och hennes mor, Ingeborg Bengtsdotter, lär likt Jesus mor Maria ha besökts av en ängel under havandeskapet som berättade för henne att Gud hade stora planer för dottern.
Birger Perssons och Ingeborg Bengtsdotters gravsten i Uppsala domkyrka. Illustration i Nordisk familjebok.
Redan som liten fick Birgitta syner om Jungfru Maria och Kristus. När hon var tolv år gammal dog hennes mor och ett år senare giftes hon mot sin vilja bort med den fem år äldre Ulf Gudmarsson, sedermera riddare, lagman och riksråd. Birgitta fick trots sin önskan om att få förbli jungfru åtta barn med honom. Makarna var bosatta på godset Ulfåsa vid Boren och Birgittas andliga intressen kom att prägla deras liv, de genomförde flera pilgrimsresor tillsammans.
Alvastra klosterruin omkring år 1700. Ur Erik Dahlbers "Suecia antiqua et hodierna".
Alvastra klosterruin 1850. Litografi av r Frederik Christian Kiærskou och Alexander Nay.
Alvastra klosterruin.
Så småningom slog sig paret ner vid Alvastra kloster där Ulf gick bort 1344. Birgitta anslöt sig då till klosterorden med övertygelsen om att hon var ”Kristi brud och språkrör”. Hon kom som sådan att med sina uppenbarelser få betydande inflytande över svenskt och europeiskt samhällsliv. Bland annat blev Birgitta kung Magnus Erikssons rådgivare och hovmästarinna, hon grundade en egen klosterorden i Vadstena, var fredsmäklare under hundraårskriget mellan England och Frankrike och lyckades förmå påve Urban V att flytta tillbaka till Rom from Avignon och försonas med tysk-romerske kejsaren Karl IV.
Slaget vid Crécy 1346. Miniatyrmålning av okänd konstnär från 1415.
Edward III räknar de stupade efter slaget vid Crécy 1356. Illustration i Jean Froissarts krönika från 1410.
Karl IV. Målning av Theodoric av Prag från 1371.
Birgitta mottar en uppenbarelse. Efter målning från medeltiden i Nordisk familjebok från 1905.
Birgitta skrev ner sina uppenbarelser som sedan dess varit föremål för ständiga diskussioner och analyser bland teologer och andra lärda. Hon behandlade kyrkliga och politiska frågor, men utvecklade också teologiska och filosofiska resonemang. Birgitta lyfte särskilt fram Jungfru Marias roll för kristendomen och var först med att placera henne som en verkande kraft i himlen enligt den nuvarande katolska dogmen. På så vis var hon en tidig feministisk teolog, hon betonade att Maria faktiskt är Guds moder och därför också i en direkt mening ursprunget till Gud, något som placerar henne åtminstone jämsides med Honom i den gudomliga hierarkin. Birgitta bröt mot en äldre patriarkal tradition där kyrkofäderna utmålat Maria som passiv, i stället framhöll hon Guds mor som predikare och centralgestalt för kristendomen. Hon öppnade därmed för en medeltida jämlikhetsdiskussion som sedan skulle föras vidare av kvinnliga filosofer som fransyskan Christine de Pizan.
Helig Birgitta får en vision. Miniatyrmålningen från 1530 hängde i klostret Syon i Isleworth.
Den franska filosofen Christine de Piza föreläser för sina manliga studenter. Illustration från 1413.
Birgitta var en politisk tänkare. Enligt henne är det inte meningen att kristenheten ska samlas i ett enda rike, vilket hade varit den store kyrkofadern Augustinus doktrin. Tvärtom hävdade Birgitta att de enskilda länderna är skapade enligt Guds vilja och det är på Hans nåder som den världsliga makten fördelas mellan människorna. Gud representerades av kungarna och påven och dessa ska enligt Birgitta regera efter den kristna principen om kärleken till nästan.
Augustinus, illustration från medeltida manuskript
Martin Luther. Målning av Lucas Cranach den äldre från 1528.
August Strindberg i sitt arbetsrum 1908.
Hon avled i Rom 1373 och hennes kvarlevor flyttades till Vadstena året därpå. Sjutton år senare helgonförklarades Birgitta av påven Bonafatius IX. I Sverige kom hon däremot sedan att bittert kritiseras av diverse män. Den tyske reformatorn Martin Luther kallade henne för ”die Tolle Birgit”, ”den galna Birgitta” och i samma anda beskrev historikern Olaus Petri hennes uppenbarelser som ”dagdrömmar”. August Strindberg skrev i samband med sin pjäs ”Folkungasagan” (1899) att Birgitta var “En härsklysten, äresjuk kvinna som medvetet strävade efter helgonskapet och makten över ’det andra könet’. Av denna osympatiska kvinna gjorde jag efter urkunderna den oregerliga tossa som nu finnes i dramat, ehuru jag till hennes ära lät henne vakna till klarhet om sin fjollighet och sitt högmod.”