Hur uppstår en idé? Hans Alfredson fick ofta den frågan. Han som kunde improvisera en Lindeman eller raskt snickra ihop en limerick hade ett stående svar när folk undrade var alla skämt kom ifrån: "Jag brukar säga att jag får dem från Tyskland. Det är en firma i Hannover som gör dem."
När jag ser "Koko-di koko-da" undrar jag var i hela fridens namn Johannes Nyholm får sina skeva och knasiga idéer ifrån. En man och en kvinna som tältar i vildmarken blir angripna av en sällsynt otäck trio: en dansk, en häxa och ett troll – plus deras hemska hund. Värst av allt är att när det gått åt helvete börjar scenen om igen. Och igen, och igen. Som i "Måndag hela veckan", men utan feelgood-känsla.
Mycket påminner om David Lynch: surrealismen, drömlogiken och de röda draperierna som markerar ingången till den andra sidan. Men det mesta är Nyholms egen galenskap. Hans förra film "Jätten", om en funktionsvarierad man som tävlar i boule, var absurd och varm. "Koko-di koko-da" är mer skräckinjagande.
Attackerna mot paret i filmen för tankarna till ett verkligt fall: det holländska par som hittades ihjälhuggna i sitt tält i Gällivare sommaren 1984. Tio år senare tog Thomas Quick på sig skulden, dömdes – och friades igen 2013.
20 september kommer filmen om Quick och hur journalisten Hannes Råstam avslöjade rättsrötan som skapade en seriemördare. Att göra film av ett så utdraget och komplicerat fall är ingen självklar idé, snarare är det stoff för en tv-serie.
"438 dagar" är en annan lång berättelse om journalistiskt arbete som komprimerats till två timmar film – men med gott resultat. Dramat om Martin Schibbye och Johan Persson som anklagades för terrorism och kastades i etiopiskt fängelse är synnerligen sevärt, mycket tack vare Gustaf Skarsgård och Matias Varela i huvudrollerna.
Den varma vänskapen mellan de båda männen är filmens hjärta. Två andra oskiljaktiga vänner står i centrum för en dokumentär som har premiär på fredag: Hans Alfredson och Tage Danielsson. Jag har fått tjuvtitta på "Hasse & Tage – en kärlekshistoria" och upptäckte att filmen faktiskt besvarar den eviga frågan: var fick de alla idéer ifrån?
Såväl deras gamla vänner som sönerna vittnar om vilka som uppfostrat Hasse & Tage till skojfriska skämtare, den ene i Skåne och den andre i Linköping. "Farmor var garanterat en väldigt tramsig människa", säger Tomas Alfredson. "Tages mor var mycket gladlynt och rolig", berättar Hatte Furuhagen. "Jag har träffat båda deras mammor och de var väldigt roliga", säger Carl-Uno Sjöblom.
De genialiska idéerna var deras egna, men humorn hade Hasse & Tage fått från sina mammor.