Sebastian Stan spelar en ung Donald Trump i "The apprentice".
När Oscarsnomineringarna presenterades i torsdags fick musikalen "Emilia Pérez", som just nu är aktuell på svenska biografer, flest nomineringar: 13 stycken.
"Emilia Pérez" är historien om en gangsterledare som bryter helt med sitt gamla liv och blir den han alltid varit innerst inne: Emilia. Rollen spelas av Karla Sofía Gascón, som själv är transperson, och hon är nu nominerad till en Oscar.
Hon tävlar mot Demi Moore, som fått mycket uppmärksamhet för sin roll i skräckdramat "The substance", Mikey Madison som gör en explosiv insats i "Anora", Cynthia Erivo i succémusikalen "Wicked" och brasilianska Fernanda Torres i "I'm still here" (som inte visats i Sverige).
Både Moore och Madison vore värdiga vinnare, men jag sätter en slant på Karla Sofía Gascón.
Det har östs beröm över "Emilia Pérez" och den vann flera Golden globe. På mig funkade den inte riktigt, men jag har ofta problem med musikaler. "Wicked" har jag inte sett, just därför.
Det är stort att "Emilia Pérez" har en transperson i centrum, men filmens bild av transpersoner är inte bara progressiv. Man måste faktiskt inte klippa helt med sitt förflutna när man tar språnget. Och i filmen säger Emilia att hon alltid varit Emilia innerst inne, men när det börjar krisa i slutet av filmen visar det sig bo en svartsjuk, våldsam och kontrollerande man innerst inne i Emilia – som om kvinnokroppen bara var ett skal utanpå en manlig själ.
Karla Sofía Gascón gör hur som helst en god insats i rollen. Och när nu Donald Trump tillträtt igen, stoppat allt mångfaldsarbete och rivit upp beslut om transpersoners rättigheter, är det också en viktig nominering.
Det går en allt djupare klyfta mellan Hollywood – som gett kvinnor och minoriteter större utrymme på senare år – och konservativa amerikaner som blir arga om de inte ser vita män i alla huvudroller. Hollywood beskylls för att gräva sin egen grav genom att vara "woke" men intäktssiffrorna talar ett annat språk: exempelvis blev feministiska "Barbie" 2023 års största succé.
Under Trumps förra period i Vita huset drog den svarta superhjälten "Black Panther" stor publik och fick många priser – bland annat belönades Ludwig Göransson från Linköping för sin innovativa filmmusik.
Jag gissar att Trump väcker liknande motstånd den här gången, och att det gynnar "Emilia Pérez" på Oscarsgalan söndag 2 mars.
Det kan också ge Sebastian Stan ("Bucky" i Marvels universum) en Oscar. Han spelar en ung Donald Trump i svenskdanskiranske Ali Abbasis "The apprentice", en film som verklighetens Trump försökt stoppa.
"Flow" är en animerad film om en katt som lär sig samarbeta med några andra djur för att överleva en översvämning.
Gladast blir jag av att "Flow" är nominerad till två priser. Denna ordlösa, animerade film från Lettland om en katt som överlever en postapokalyptisk översvämning är en riktig pärla som man blir lycklig av.
Och ibland vinner rätt film.
Den svenske regissören Levan Akins nya film "Passage" ger en inblick i den turkiska huvudstaden Istanbuls queera värld.
Jag fick jubla två gånger under Guldbaggegalan: när Bianca Kronlöf fick priset för bästa kvinnliga huvudroll (som vårdbiträdet i "Så länge hjärtat slår") och när "Passage" fick priset för bästa film.
Jag älskade skildringen av det myllrande Istanbul, dit en georgisk kvinna kommer i jakt på sin systers försvunna barn: transkvinnan Tekla. Jag älskade filmens sinnrika slut. Jag rekommenderade alla att se den.
Det gjorde ingen utom min ganska filmintresserade chef. Ett par dagar senare rapporterade han:
– Jag har sett "Passage". Den var tråkig. Typisk svensk socialrealism.