Astrid Lindgrens dotter tycker inte om att det görs en film om hennes mamma. âUnga Astridâ (premiĂ€r 14 september) handlar om författarinnans uppvĂ€xt i SmĂ„land, jobbet pĂ„ Vimmerby Tidning och det oĂ€kta barnet.
I tidningen Vi klagar Karin Nyman pÄ att filmen inte ger nÄgon komplett bild av moderns berömda liv, att den bara handlar om ungdomsÄren, innan hon blev hela Sveriges sagotant.
âĂsch, trist gnĂ€llâ, tycker jag som gillar filmer som Ă€r based on a true story.
Det finns sÄ mÄnga verkliga mÀnniskoöden att berÀtta om, sÄ mÄnga tillfÀllen nÀr verkligheten övertrÀffar dikten.
NÄgon kanske kommer ihÄg trippelmorden i à msele för 30 Är sedan? TvÄ unga finlÀndare jagades genom Sverige.
Tre Ă„r senare kom filmen âIl capitanoâ, baserad pĂ„ hĂ€ndelserna sommaren 1988. Det blev ett ramaskri â innan nĂ„gon hade sett filmen. Trots att den var regisserad av Jan Troell, en av Sveriges allra mest meriterade filmskapare, och skriven av Per-Olof Enquist rasade upprörd allmĂ€nhet mot hur filmen förvĂ€ntades snaska i vĂ„ldet och göra underhĂ„llning av tragedin.
Men det var inte alls den sortens film. Morden visades inte ens i bild. Troell och Enquist ville försöka fÄ grepp om det ohyggliga genom att berÀtta om det, som mÀnniskor alltid gjort.
âUtöya 22 juliâ, som visats pĂ„ svenska biografer i sommar, Ă€r ett utmĂ€rkt exempel pĂ„ hur film kan göra en verklig hĂ€ndelse pĂ„taglig Ă€ven för biopubliken. Norske regissören Erik Poppe iscensĂ€tter terrordĂ„det pĂ„ den norska ön i en enda obruten tagning. Det Ă€r mycket effektivt utan att vara onödigt blodigt. En förhĂ€rdad cyniker i min nĂ€rhet blev sĂ„ skrĂ€md att hen vĂ€grat prata om filmen efterĂ„t.
Men filmen âUppsalakidnappningenâ (som Ă€n sĂ„ lĂ€nge bara visas i storstĂ€derna) gör mig inte lika positiv.
Den bygger ocksÄ pÄ verkliga hÀndelser: en student frÄn Linköping sövdes och fördes bort av tvÄ jÀmnÄriga, och hölls i fÄngenskap i ett hus i Norrland tills polisen hittade honom.
Filmen saluförs som en âsvart komediâ. Nu rĂ„kar jag kĂ€nna personer som Ă€r nĂ€ra bekanta med den kidnappade ynglingens familj, och för dem var det sannerligen ingen komedi. Det var bara en svart, utdragen mardröm.
Aha, tÀnker du, nÀr filmspanaren sjÀlv blir berörd tycker han minsann inte att det Àr sÄ roligt. Men det handlar om HUR filmen görs. Jag har inte sett "Uppsalakidnappningen", men enligt Dagens Nyheters recension Àr den precis sÄ okÀnslig och usel som jag misstÀnkt.
PÄ fredag kommer en annan film baserad pÄ verkliga hÀndelser: "BlacKkKlansman", om hur en afroamerikansk polis lyckas infiltrera Ku Klux Klan.
Ja, det lÄter otroligt men har hÀnt pÄ riktigt. Och det bekrÀftar en gammal sanning som Àr bra att ha med sig nÀr vi gÄr och röstar pÄ söndag: rasister Àr idioter.
Fredrik Kylberg filmspanar varannan vecka.
Mejla gÀrna till fredrik.kylberg@ostgotamedia.se