Julia Vystotskaja spelar Ljudmila i den ryska filmen "Kamrater!" som visas på Cnema i Norrköping.
Temperaturen stiger i den lilla staden Novotjerkassk. Det gör priserna på kefir och mjölk också. Men samtidigt sänks lönerna i lokfabriken. "Viktiga steg mot ökat välstånd", hävdar regionordföranden i kommunistpartiet. Då börjar de strejkande arbetarna kasta sten på honom.
Filmen "Kamrater!" är baserad på verkliga händelser i juni 1962. Då lade Sovjet locket på. Först 1992 blev sanningen offentlig.
I centrum står Ljudmila. Hon sitter i den lokala partistyrelsen och är en av maktens företrädare, hennes dotter jobbar i lokfabriken och försvarar de strejkande. "Det här är en demokrati", säger dottern, som är inspirerad av de nya tongångarna från Chrustjov. Ljudmila säger inget när dottern smädar henne för att hon är en gift mans älskarinna, men när dottern säger att Stalin var en diktator tappar hon humöret. De skiljs åt i vrede. Nästa dag öppnar KGB eld mot demonstranterna och en förtvivlad Ljudmila börjar leta efter sin försvunna dotter.
Den ryska filmen "Kamrater!" visas på tioårsjubilerande biografen Cnema i Norrköping.
Regissör är 83-årige Andrej Kontjalovskij som började sin bana i Sovjet och sedan gjorde actionfilm i Hollywood. Han har hundraprocentig koll på både hemlandets historia och filmhantverket. Hans fru, Julia Vysotskaja, spelar Ljudmila med total tonträff. "Hon tillför filmen sensualism", skrev den alltid lika läsvärde Mårten Blomkvist i Dagens Nyheter, och jämförde "Kamrater!" med två polska filmer: "Ida" och "Cold war", som också gräver upp obekväma sanningar om vad som skedde bakom järnridån på 1900-talet, i svartvitt.
Ljudmilas kamp för också tankarna till en annan av årets bästa filmer, "Quo vadis, Aida", om en bosnisk kvinna som kämpar för att rädda sin man och sina söner – i Srebrenica, sommaren 1995.
Cnema i Norrköping är ett vattenhål för filmälskare.
När européer själva närgranskar sitt 1900-tal blir det väldigt starka filmer. Tyskarna har visat vägen med "Undergången" (om Hitlers sista dagar), "De andras liv" (om DDR) och "Never look away". "Kamrater!" är minst lika bra, och det svartvita fotot förstärker känslan. Inga töntiga färger distraherar från rädslan, utsattheten, lögnerna, förtrycket, desperationen – och kärleken.
"Kamrater!" visas på Cnema, den kommunala biografen som förser Norrköpingsborna med ett filmutbud i toppklass. Som Linköpingsbo kan man välja mellan att se trött amerikansk action på Filmstaden, eller att åka till grannstaden. Jag tog tåget. "Kamrater!" är väl värd en utflykt.