Ungdomsfilm
Regi: Linda-Maria Birbeck
I rollerna: Lo Salmson, Anna Hägglin, Ludvig Särnklint
Åldersgräns: Barntillåten
14-åringarna Mia och Mirjam ”övar sig på att bli vuxna” genom att göra saker som att röka cigg och äta oliver. Det är roligt. Samtidigt är det mammas famn Mia kryper upp i och ber om att få höra en saga när känslorna blir tunga.
”Det borde finnas regler” är en filmatisering av Lina Arvidssons roman om tonårstidens turbulens, om kärlek och vänskap. Det är en film där stora känslor står i centrum, vilket också hör den tiden till.
Dialogen och språket är stundtals mitt i prick med allt vad engelska fraser och trevande försök till att använda svåra, vuxna ord heter. Särskilt fint är Mias filosoferande kring hur saker och ting hör ihop. Som att män bara har snopp medan kvinnor har så mycket mer och ändå är det männen som bestämmer här i världen.
Men replikerna levereras tyvärr inte särskilt bra av de unga skådespelarna, mycket faller platt. Känslorna är inte helt övertygande, exempelvis diverse raseriutbrott.
Tyngdpunkten ligger istället på det visuella. Filmen är filmad genom ett fejk-nostalgiskt filter och många scener har därför mer en tillsnyggande uppgift snarare än att tillföra handlingen något. Mia och Mirjam ligger estetiskt perfekt i en smutsig bäck efter ett bråk, Mia och vännen Karl har på sig Wes Anderson-ekande djurmasker när de spionerar i ett buskage med korrekt inställd färgnyans. Bilder som fungerar som vackra foton som ger filmen en viss tidlöshet.
Filmen utspelas i en småstad som för en utomstående ter sig oerhört trevlig och pittoresk även om tonåringarna själva upplever den som öde och trist. I beskrivningen av leda och känslan av att ”alla andra” är tråkiga och inte fattar har man sneglat mycket på Terry Zwigoffs ”Ghost world”. Inte bara ser Mia (Anna Hägglin) ut som en svensk Thora Birch, hon får också bära kattöron, färga håret radikalt och bära chica second hand-kläder när hon uppträder trumpet.
"Det borde finnas regler" är ingen milstolpe inom svensk ungdomsfilm men estetiskt sett har den sin plats i historien. (TT)