Det sista Olof Palme gjorde i sitt liv var att se en film av Suzanne Osten. "Bröderna Mozart" visades på Grand i Stockholm, det var den filmen han såg tillsammans med hustrun Lisbeth innan han gick ut på Sveavägen och mötte sin baneman.
Då var jag 19 år och hade nyss börjat på journalisthögskolan i Göteborg. Mordet sipprade in i övningsuppgifterna på skolan. Medan mina äldre och mer radikala klasskamrater arbetade med angelägna och självklara nyhetsvinklar blev jag nyfiken på filmen. Så jag gick till den biograf som visade "Bröderna Mozart" i Göteborg och intervjuade andra biobesökare i foajén innan filmen visades.
Då hade jag svårt att ta till mig den, sedan har jag sett om den ett par gånger. Etienne Glaser försöker sätta upp "Don Giovanni" på Stockholmsoperan men stöter på en oanad mängd problem: divor, chefer och medarbetare som alla envisas med att sätta sin prägel på hans föreställning. När han beslutar sig för att spela operan i bara en akt protesterar serveringspersonalen: "Det är ingen som bryr sig om vad publiken vill ha, och publiken vill ha kaffe!". Det är en helt lysande berättelse om skapandets villkor och kompromissandets tyranni.
Suzanne Osten växte upp nära filmens värld, ensam med sin mor Gerd Osten som recenserade film, förgäves försökte regissera film och gradvis förtärdes av psykisk sjukdom. Om det berättar Suzanne Osten i sin första film, "Mamma" från 1982, som jag fick tillfälle att se på tv något år efter "Bröderna Mozart".
Hennes nästa film efter den som Palme såg på mordkvällen fick den intressanta titeln "Livsfarlig film" (1988) och därefter kom storverket "Skyddsängeln" (1990) som handlar om en man som har i uppdrag att mörda en minister.
Filmen utspelar sig 1912 i ett fiktivt land, och gjorde starkt intryck med sitt svartvita foto, starka skådespeleri och tryckande atmosfär. För den var hon på väg att få ett pris på en internationell filmfestival, men då lade sig ingen mindre än Ingmar Bergman i. Demonregissören var på plats och började dra i andra trådar. Juryns val blev ett annat, Osten förvägrades sin framgång.
Om detta berättade hon i sitt sommarprat i P1 i somras. Och förstås om sitt pionjärarbete med barnteater, som nog var hennes största och viktigaste gärning. Och om arbetet med sin kommande film "Love duet", som handlar om när Suzanne Osten, 17 år, första gången mötte Ingmar Bergman, medelålders geni. Hur långt hann hon med den filmen? Kommer vi någonsin att få se den?
På tisdagen kom beskedet att Suzanne Osten avlidit. Hon blev 80 år.