– Det behövs hur många statister som helst, framförallt kvinnor i olika åldrar samt pojkar och flickor från 12 år och uppåt, säger Maj Wechselmann.
Det är i oktober som en masscen ska spelas in i Norrköping, där Moa Martinson växte upp som dotter till en ylleväverska.
– Moa tillhörde de allra mest underprivilegierade. Hon var dotter till en ogift fabriksarbetare som jobbade elva timmar om dagen, säger Maj Wechselmann.
– Jag är så gammal att jag känner några personer som bands vid stolar eller annat medan deras föräldrar arbetade. De var bara späda barn, och man undrar vad sådant gör med människor? Filmen kan vara en påminnelse för oss som idag sitter med våra mobiltelefoner om hur livet i Sverige såg ut förr.
Filmscenen som man nu söker statister till grundar sig på Moa Martinsons text: ”Klockan var strax före 6 på morgonen, fabriksvisslorna ”Bullparaden” drog genom stan’: de kom gående i tusentals. ’Bullan’ kom från ordet ’surbullar’ och var betäckningen på textilarbetarna. Den syftade inte på deras humör, utan deras speciella lukt, en frän, syrlig, doft av textilfibrer, olja och kemikalier, som bet sig in i kläder, hud och hår. De utgjorde en mycket stor del av textilens arbetskraft, och de var både bleka och magra; man åt sig inte riktigt mätt på en bomullsspinnerskas lön.”
– Den här stora scenen kräver 200 surbullar. Det här är ett upprop till alla amatörteatergrupper, skolor, körer och andra som vill vara med i projektet, där Moa lyfts fram på ett sätt som vi inte har sett tidigare, säger Carina Perenkranz som ansvarar för statisterna i projektet.
En av dem som kommer att vara "surbulle"-statist är litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström. Hennes bok "Skift och drift i 30-talet" placerar in Moa Martinson som en nydanande modernist. Det var den som väckte filmaren Maj Wechselmanns stora intresse för författarinnans liv och gärning.
– Den var som en bibel för mig, säger Maj Wechselmann.
– Det speciella med Moa var att hon beskrev erfarenheter som var helt förbjudna tidigare, säger Ebba Witt-Brattström.
– I debutromanen "Kvinnor och äppelträd" ger hon oss den första realistiska förlossningsskildringen i svensk litteratur. Hon skriver ur kvinnornas och barnens perspektiv på ett sätt som var banbrytande. Utan den hade Vilhelm Moberg knappast skrivit "Utvandrarna", fortsätter hon.
Filmen "Moa Martinson – landsmodern" är i första hand tänkt att sändas i SVT:s K special, men filmteamet har också planer på en längre version för biografer. Som NT tidigare har berättat har projektet fått 50 000 kr i produktionsstöd från Film i Öst och lika mycket i produktionsstöd från Norrköpings filmfond, man får även 250 000 kr från K Special.
– Jag oroar mig inte för pengarna. Det kommer att lösa sig. När hembygdsföreningar och amatörteatergrupper ställer upp frivilligt är också pengar. Men det tänker inte folk på, säger Maj Wechselmann.
Bland de som redan medverkar i filmen finns amatörskådespelare från Vårdnässpelen som har skapat ett bygdespel om oäktingen Moa Martinson. "Ho ska heta Helga" har premiär den 12 oktober i Bjärka Säbys magasin, och kommer senare även att gästspela i Norrköping.
Vill du vara statist? Den stora scenen i "Moa Martinson - landsmodern" spelas in i Norrköping den 7 oktober, och den som vill medverka kontaktar teaterprofilen Carina Perenkranz på telefon eller facebook.